Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Nilsson, Magnus: Problemet massmänniskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Problemet massmänniskan 407
också i en mängd andra avseenden, som man d^ock ej kan ge sig in
på här.
Vad standardiseringen beträffar så synes man på många håll rent
a priori utgå från den förutsättningen att en likartad så att säga yttre
ram för vår tillvaro — lika kläder, bostäder, möbler, födoämnen etc.
—• skulle åstadkomma en standardisering även av själva tänkesättet.
Här skall man inte närmare gå in på detta antagandes ihållbanhet:
här skall man acceptera detsamma som ett bevisat faktum. Det
märkliga är emellertid att det då kommer att bevisa motsatsen till vad det
skulle bevisa. Som bl. a. den engelske kuluranalytikern prof. Delisle
Bums påpekar ha "de varor som varit tillgängliga för den stora
allmänheten alltid varit standardiserade", även om själva ordet
standardisering varit okänt. Man kan med absolut visshet påstå, att
urvalet och variationsmöjligheterna varit utan all jämförelse mera
begränsade under alla tidigare skeden än vad fallet är i våra dagar
i fråga om såväl föda och kläder och bostäder och husgeråd som i
fråga om nöjen och förströelser. Den traditionsbundna enformighet
som rådde i detta avseende för bara ett sekel tillbaka ha vi mycket
svårt att göra oss en föreställning om, trots att vi bo i
.standardiserade lägenheter och ha fabriksgjorda möbler och husgeråd och kläder
och till ej ringa del köpa färdiglagad mat. Vi måste — som bl. a.
dr Lars Levander påpekat i boken "Fattigt folk och tiggare" — hålla
i minnet att vad vi se av våra förfäders tillhöfigheter på museer och
gammelgårdar, av t. ex. kläder, är deras helgdagsstass. Så om
individens inre — på grund av något egendomligt utslag av mimicry —
tar färg odh gestalt av den yttre miljön, måste enformighet en’ ha
varit ofantligt mycket större i "den gamla goda tiden". D. v. s. de
individuella människorna varit ännu mer sällsynta än nu.
Nu kan det ju sättas i fråga huruvida omgivningen har en sådan
utslagsgivande betydelse, men då detta antagande faktiskt spelar en
viss roll i utläggningarna om individualitetens problem har det tagits
upp i förbigående.
Som ett graverande indicium mot nutiden har man på vissa håll
pekat på de mer eller mindre patologiskt betonade massrörelserna i
våra dagar. T. ex. nazismen. Och onekligen tyda dessa på att
mass-människo-mentaliteten har en skrämmande utbredning inom — som
det synes — alla samhällsklasser. Vi få dock inte inbilla oss att
andliga farsoter är någonting som förekommit bara i vår tid.
Ingenting kunde vara oriktigare. Sådana ha hemsökt människosläktet i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
