Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Madsén, Lars: Rättfärdighetskrav och livsbejakelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rätt färdighet skr au och livshejäkelse 435
egen del. Hur en sann livsglädje skall kunna grundas, går inte Fangen
in på, utan slutar sitt stimulerande debattinlägg med en mera allmänt
hållen hänvisning till Kristi föredöme.
När Sigrid Undset gör ett inlägg i den gamla diskussionen om
äktenskapet, som nu skett genom "Den trofaste hustru’’, så använder även
hon sig av äktenskapsbrottet för att ställa dét hela på sin spets och ge
en dramatisk rörelse åt tankemassan. Hon skildrar ett par, som under
ett barnlöst, men i. ö. både andligt och sexuellt givande äktenskap,
vuxit samman och fått ut mycket av livet, tills karlen en dag av någon
oför^klarlig anledning skaffar sig ett förihållande bredvid. Sigrid
Undset berör ej frågan rätt eller orätt, men i hustrun vaknar
rättfär-dighetskravet, hon flyttar från honom, nästan mot sin vilja, och när
han sedan blir far till ett barn, är skilsmässan ohjälplig. Hon försöker
få ersättning på annat håll, men lyckas éj, och när mannen blivit
änkeman och åren fått luttra upp stoltheten, äro de mogna att med glädje
fortsätta, där de slutade. Livet har åter besegrat rätt färdigheten.
Detta resultat är inte något hafs från Undsets sida, hon torde inte
behöva räknas till de lättfärdiga, hon låter det ske efter ingående och
övertygande motivering och i stark känsla av att äktenskapets
lyckomöjligheter äro för stora för att någondera parten skall få handskas
för lättvindigt med dem. Romanen är rik på tankar och synpunkter.
Undset kan alltjämt berätta.
Peter Egge, som med sina många sympatiska egenskaper förenar
felet att ofta vara lika tung i sin stil som Undset — fast betydligt
mindre gnistrande — har i år överraskat med en klar och lättläst bok
"Spstre og synderinner’\ Även här ’behandlas äktenskapsbrottet.
Två systrar ha försökt skaffa sig kärlekslycka vid sidan av det
till-låtna. De äro varann helt olika; den ena öm och känslobetonad, den
andra kall och förståndsklar. Den förstas man — en utmärkt tecknad
profil — hör till dem som älska rätt färdigheten över allt annat men
ge litet utrymme åt kärleken. Han är postexpeditör, blir oskyldigt
fängslad för stöld, alla indicier tala mot honom, i nöden blir han
beroende av sin maka, när hon får betydelse för honom, blossar
hennes kärlek ånyo upp, hon bekänner sitt felsteg. Men han ser inte sin
lyckochance, dödligt sårad avvisar han henne, anmäler henne t. o. m.
inför domstol för äktenskapsbrottet. Hon får göra sin botgöring som
sjuksyster vid ett fältlasarett, ingen hämtar sig någonsin riktigt,
rättfärdigheten har besegrat livet.
Den andra systern gör inga bekännelser, genom kall och grym be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
