Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 Friedrich Riick
store hiumanisten, som då uppehöll sig i Ba.’sel, gjorde sig till tolk
för en principiell och religiös pacifism. En av hans lärjungar var
Ulrifk Zwingli, Schweiz’ mest betydande reformator.
Få år senare kallades Zwingli som predikant till Ziirich och där
började han sin på samma gång reformatoriska och politisk-sociala
venksamhet. Bland reformationstidens stora gestalter är Zwingli en
av de mest sympatiska. Han hade själv såsom fältpräst deltagit i
det italienska fälttåget, han ihade varit med i slaget vid Merignano
med dess stora förluster för schweizarna och han vände sig nu i
sina predikningar sikarpt mot pensiionsväsendet och mot schweizarnas
trädande i främmande ikrigstjänst, det s. k. "Reislaufen". Kantonen
Ziirich omfattade då jämte staden ett stort område med utpräglad
bondebefolkning. I motsats till urkantonema övervägde i
ziirich-området spannmålsodlingen vartill kom odlingen av fruikt, vin och
grönsaker. Zwingli glisslade jordbrukets vanhävd genom de eviga
krigstågen och han såg i dem bondeklassens undergång. Faktum
är, att en stor del av jorden odlades dåligt och vårdslöst, ty så
snart värvningstrummorna ljödo någonstans, och det hände ofta,
lämnade de kraftigaste och mest aktiva männen sin plog och åtogo sig
krigstjänst mot betalning. Zwingli lyckades också få genomfört ett
förbud för politiska funktionärer i Ziirich att mottaga pensioner, en
sak för villken "pensionsherrarna" förföljde honom med glödande
hat. Han agiterade mot förbunden med främmande stater och sökte
anhängare till sin politik i hela det dåvarande statsföilbundet.
Näringarnas fredliga uppbyggande, utökande av jordbrukets
produktivitet, bibehållandet av en fri bondeklass, hantverlkets och handelns
utveakling utgjorde för honom den nödvändiga förutsättningen för
en fortskridande utveokling. Politiskt var han för en stramare
centralisation av statsförbundet, vilken kunde nås endast under
led-niing av de större städerna, Bern och Ziiriich. Från ibörjan befann
sig Zwingli i strid med de ursprungliga bondekantonema.
I dem hade det dkonomi^ka läget endast föga förändrats från det
(trettonde till det sextonde århundradet. Allmänningama och de på
dem grundade (politiska samhällena voro bärare av det ekonomiska
oah politiska livet. Viktigt är förvisso, att »en utveokling, som senare
sikulle leda till vidsträckta konsekvenser, redan ’gav sig till känna.
Allmänningama förbehöllos en krets gamla, bofasta familjer och de
nytillkomna, framför allt hantverkare, förvägrades tillträde. På så
sätt fanns det två slags medborgare, sådana med fulla rättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
