Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Händelser och spörsmål - Budgetutfallet - Franska budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456 Händelser och spörsmål
Inkomsterna ha överstigit de beräknade med omkring 95 milj. kr.,
vilket överskott dock icke helt utan endast med knappa 75 milj. faller på
sådana imkomsttitlar, som regleras över Jcassafonden. Resten eller 21 milj.
avse specialbudgeterna.
Utgifterna ha å andra sidan understigit de beräkniade med nära 60
miilj. kr., varav nära 11 falla på verkliga utgifter, och sammanlagt ha de
sammanlagda inkomsterna överstigit totalutgifterna med 155 milj. Av
detta belopp komma 88 milj. på reservationer till nästa budgetår och
kassafondeni har således fått angivna 67 milj.
Om man närmare studerar vilka poster, som givit de största över^
skotten, är det de egentliga skatterna med 50 milj. och affärsverken mied
25 milj. Enbart den vanliga inkomst- och förmögenhetssikatten har givit
12 milj. mera än beräknat och tullarna ha tillfört statskassan 15 milj^
mera än förutsett samt spritskatterna 7 milj. mera. Tullinikomsternas
stora ökning med 10 o/o beror givetvis på den stora importen under
för-lidet budgetår. Av de affärsjdrivande verken är det framför allt järnr
vägarna, som bidragit till överskottets, uppkomst. På dem falla ej
mindre än 16 mil.
Om man därefter jämför utfallet med vad som beräknats för
innevarande år, finner man, att man nu förutsatt, att inkomsterrna sikola ligga
ungefär i nivå med det verkliga utfallet för sista året. Inkomstskatten!
torde väl emellertid komma att ge gott och väl dein, suimmain. För
affärsverken har man däremot beräknat ett rätt mycket lägre
belopp. Dessas utgifter komma säkerligen också att ligga högre under
detta år än förra året, enär bl. a. lönerna stiga. Om det till slut kan,
komma att bli ett nettoöverslkott är svårt att mu bedöma. För budgeten
i sim helhet under nu löpande år, torde i varje fall de högre
levnads^-kostnaderna medföra en icke obetydlig belastniing, varför en stegring aV^
inkomsterna kan vara behövlig.
KaiSi&afondenf hade som sagt vid budgetårets Uitgåmg en behållning av
omkring 140 milj. För innevarande budgetår avses det emellertid, att
bort mot 50 milj. av denna summa skulle tas i anspråk. Om budgeten i
Övrigt skulle gå jämint ihop, skulle således fonlden därefter ha kvar
något över 90 milj. kr. Det får i och för sig anses tillräckligt, ty i
regel anser man, att en några tiotal miljoner lägre siffra är fullt
tillräcklig för mötande av oförutsedda uinider&kott.
Franska
budgeten.
Att ett land laborerar med underskott i sin budget behöver
dnte innebära några risker, om undersikotten inte hota att
bli permanenta. Det finns ingenting, som säger att just
ett kalenderår måste visa upp precis lika stora utgifter och inkomster.
Rimligare vore egentligen’, att en konjunikturcykel gjorde det. Men/
om budgetunderskotten täckas med lån hos centralbanken och omlopps^
medlen svälla, leder det förr eller se;nare till (prissteg^ring eller sänk^
ning av penningvärdet. Det har i sin tur tiill följd, att förtroendet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
