Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 In- och utrikes
löner och maximiarbetstid, som den sista ordinarie kongressen icke
ville bifalla. Förmodligen får man också se vilka åtgärder, som
övervägts för att stimulera näringslivet, och icke osannolikt kommer
frågan om landets utrikespolitiska ställning upp till behandling.
Medan man sysslar med Amerika kan det nämnas, att val av
borgmästare eller mayor i New York äger rum om några dagar. Det
är för det första en viktig post, ty staden rymmer dock mellan 7 och
8 milj. människor, men för det andra belyser kandidatnomineringen
det amerikanska partiväsendet på ett bra sätt. I allmänhet betraktas
ju numera Roosevelts demokratiska parti såsom vänsterpartiet och
republikanerna som högerpartiet. Ofta glömmer man, att de
amerikanska partierna icke äro partier i vår mening. Man har över huvud
taget icke kunnat säga, att det ena stått till vänster och det andra till
höger, ty dessa båda partier äro icke idépartier utan rena
valorganisationer för att söka få valda partiets medlemmar, de må sedan vara
konservativa eller radikala. Det demokratiska partiet rymmer sålunda
en rad urkonservativa medlemmar liksom det republikanska har i
sina led ganska långt åt vänster avancerade medlemmar.
Det visas som sagt klart i Ney York nu vid borgmästarvalet.
Borgmästare de senaste fyra åren har republikanen Fiorella La
Guardia varit. Han valdes av ett fusionsparti i ett trekantsval, där
demokraterna voro splittrade på en anhängare av den nya given och
en motståndare. Nu har La Guardia åter nominerats av det
republikanska partiet, fast under de mera konservativas mycket måttliga
förtjusning. Men dessutom har han ställts upp av det nämnda
fusionspartiet samt av de progressiva och av arbetarpartiet, som är
en ny skapelse från förra året och bildat av fackföreningarna och då
närmast av dem, som räkna sig till C. I. O., d. v. s. dem av
industri-förtbundstypen. Även de gamla yrkes fack föreningarna tillhörande
American Federation of Labor ha dock slutit upp. De
arbetarpartier, som förut funnits, socialister och kommunister, ha icke ställt
upp någon egen kandidat utan stödja La Guardia. Man kan således
ganska lugnt säga, att han är vänsterns kandidat.
Mot sig har han ett numera enigt demokratiskt parti, d. v. s. enigt
i fråga om borgmästarkandidat, ty annars är det dåligt beställt med
enigiheten. Ursprungligen kandiderade även en representant för
den konservativa flygeln, senatorn Copeland, en bitter fiende till
nya given, men han lyckades ej få partiet med sig och har dragit sig
tillbaka. Kvar står Mahoney, det amerikanska idrottsförbundets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
