Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Anker, Lot: Stat, samhälle och Gemeinschaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stat, samhälle och ’’Gemeinschaff^ 499
är en utslagsgivande företeelse, blev relevant först under den
kapitalistiska utvecklingen. Arbetet såsom samhälleligt fenomen, dess
förhållande till den fria personligheten och dess utnyttjande i samhället,
inte längre till individens förslavande utan till hans lycka: detta är
för Stein väsentliga historiska moment i socialismen. Socialismen
stod mycket högre än kommunismen, emedan dess grundval var det
individuella aiibetet; just därigenom kom emellertid individualiteten
till full utveckling först i det socialistiska samhället. Det är ofattbart,
säger Stein, hur man kan beskylla socialismen för att den vill
upphäva individualiteten, personligheten. ’’Hur kan man tala om att
individualiteten är upphävd, när den principen tillämpas, att var och
en skall få sin andel av produktionen i förhållande till sin förmåga,
sitt arbete, och sina kapitalinsatser?" Just socialismen har till mål,
att aiibetet skall göra individen rik och lycklig. Det är tydligt, att
Steins föreställning om den socialistiska ordningen är starkt påverkad
inte endast av Saint-Siraonismen utan även av experiment och
tankegångar, sådana som Owens och Fouriers. Den sociala demokratin,
som socialismen avser att förverkliga och under vilken arbete och
kapital äro likaberättigade och samordnade storheter, kan emellertid
enligt Steins uppfattning, inte komma till stånd genom våldsmakt,
eftersom den beroende klassen är alltför svag gentemot den
härskande. "För att få kraift att strida", säger han därför, "mot den
härskande klassen för förverkligandet av sina förhoppningar, måste
den sluta förbund med den makt, som i enlighet med sin natur måste
ta till sin uppgift att höja den lägre klassen. Denna makt är staten."
Staten är alltså för Stein ett oumbärligt redskap för en
genomgripande samhällsreform, och om Stein å ena sidan hämtat impulser från
Saint-Simon, kanske också från Owen och Fourier, liksom frånHegel,
står han å andra sidan på samma linje som Lassalie, då han
framhäver staten som en socialistisk maktfaktor.
Den Steinska idésocialismen vill !förvandla det borgerliga
samhällets ofria lönarbete till ett frihetstillstånd genom, att kapitalet
tilldelas en tjänande roll — på så sätt kommer den sociala revolutionen,
omstörtningen av det bestående samhället, och därmed också det
självmedvetna proletariatets historiska kraft att paralyseras. Här om
någonsin föresvävar Stein socialradikala och socialreaktionära
tankegångar, som man nu för tiden förbinder med det nationalsocialistiska
programmet — vilket egentligen utgör en motpol till varje teoretiskt
klar uppfattning. Stein själv, som stod den preussiska byråkratin
nära, ville långt ifrån göra propaganda för den proletära klassens
emancipation; men just därför och på grund av hans vetenskapliga
insikter, synes honom den sociala reformen nödvändig för att
förekomma proletariatets självhjälp. Kapitalet ansåg han vara en faktor
av uteslutande nyttiga funktioner — han var inte för inte en arvinge
till Saint-Simonismen och beundrare av den på hans tid mäktigt
uppblomstrande industrialismen: den härskande klassen hade där kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
