Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1937 - Philipp, Rudolph: Socialism och vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISM OCH VETENSKAP
Av RUDOLPH PHILIPP,
Det sista årets politiska utveckling har också utanför Tyskland och
Österrike lett till att socialisterna tvivla på de gamla marxistiska
lärorna. Även vetenskapligt skolade och erfarna socialister ha av de
politiska misslyckandena slutit att den s. k. marxismen i grund och
botten icke passade vår tid och de nuvarande tekniska och ekonomiska
förhållandena. Dylikt misstroende har uppstått, då arbetarrörelsen
kastas tillbaka i ett eller flera länder, men för det mesta blott inom
det berörda landet. Att den socialistiska världsåskådningen och
målsättningen denna gång också öppet betvivlas i de länder, där
socialister deltaga i statens styrande, där arbetarrörelsen alltså kan visa på
parlamentarisk framgång, kan icke förklaras enbart av de tyska och
österrikiska nederlagen och heller inte med Sovjetunionens urartning.
Man måste även som förklaringsgrund tillgripa att man i
socialdemokratiska kretsar överskattat Marx’ och Engels’ vetenskapliga och
praktiska åsikter och från överskattande till underskattande är
vägen kort.
Vart skulle väl den exaktaste vetenskap som fysiken ha kommit
om fysikerna nöjt sig med att grammatikaliskt analysera Newtons
och Kepplers etc. lärosatser och att vid nya företeelser såsom
tillräcklig förklaring citera klassikerna? Men så handlade marxisterna
och de ortodoxa skilde sig därvid från revisionisterna endast
kvantitativt. Från ingendera sidan ställdes frågan radikalt, huruvida
överhuvud vetenskapliga satser med orienteringsvärde kunna präglas inom
sociologin och konkret präglats av socialismens klassiker. Marx och
Engels voro icke marxister i vår mening, då de icke talade och skrevo
som praktiska politiker, då de icke ville utöva en bestämd agitatorisk
verkan på den samtida arbetarrörelsen, då de alltså icke föranleddes
av utomvetenskapliga motiv till bestämda yttranden. På många
ställen förklara Marx och Engels att de vore beredda att uppge
varje sin mening, om ny erfarenhet eller nya vetenskapliga rön vore
oförenliga med dem. Socialismens klassiker voro alltid medvetna om
att deras åsikter voro samhälleligt betingade, att de i alla sina rön
inom sociologin voro beroende av vetenskapens dåvarande läge. Marx
och Engels betraktade alltid sina undersökningar av den kapitalistiska
samhällsformen såsom en del av forskningen i alla naturliga ting,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
