Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1937 - Philipp, Rudolph: Socialism och vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism och vetenskap 561
sedan genom forskningar i sjukhusarkiv och dylikt göra jämförelser
och möjligen fastslå att lagen gäller även för människor. Sådana
med hjälp av analogi vunna vetenskapliga resultat måste givetvis vara
underkastade den rättelse, erfarenheten kan motivera. Däri skiljer
sig den mindre exakta forskningen till graden från den exakta
forskningen. Varje vetenskaplig tes är underkastad den nya erfarenhetens
korrigering.
Vi måste alltså såsom socialister bedriva en vetenskaplig politik om
vi icke vilja göra samma fel som annorstädes under andra
förhållanden begåtts. Vi måste i politiken betjäna oss av både erfarenheten
och de rön, som vetenskapen på olika områden gjort.
En av de socialistiska klassikernas största gärningar för
samhällsvetenskapen och för den socialistiska praxis var att man allmänt fick
klart för sig att teori och praxis icke äro varandras motsats, att
varje praxis vilar på en god eller dålig teori och att utan en
ändamålsenlig teori god praxis sällan kan iakttagas i arbetarnas kamp för
sina mål. Man lärde sig, att praxis och teori ständigt övergå i
varandra och att man också i tider av intensivaste kamp alltid måste
finna tid till teoretiska överväganden av de brister, som i praktiken
ge sig tillkänna. Att sedan Lenin och Trotski överdrevo dessa riktiga
satser, så att de blevo falska, så att de råkade i konflikt med
verkligheten, är intet bevis mot den socialistiska teorin utan blott ett
argument för att politiker i klassamhällen icke kunna vara exakta
vetenskapsmän. Vetenskapen sammanhänger visserligen nära med praxis,
men att likställa dem är okritiskt och bevisar brist på teoretisk insikt
i metodläran. Vetenskapsmannen använder sig av praxis och skapar
i teser formulerade rön av vilka praktikern sedan kan använda sig i
en förbättrad praxis. Praktikern ser på en viss ort vid en viss tid
en viss företeelse på himlen. Han anmäler för den fysiske teoretikern
att han gjort vissa iakttagelser. Vetenskapsmannen fastslår då med
hjälp av vetenskapenis lagar att om iakttagelsen är riktig, komma vi
att få en kall vinter, och Norra Ishavet kommer att tillfrysa.
Praktikern rättar sig efter denna förutsägelse och träffar anstalter för den
befolkning i norr, som kan lida skada av den förutsagda händelsen.
Vetenskapsmannen får således mycket mera ut ur praktikerns
iakttagelser än praktikern själv. Vetenskapen är alltså på ett sätt en
maskin, i vilken vi kasta in iakttagelser, vrida på ett handtag och fram
komma helt nya tal. Med hjälp av de vetenskapliga metoderna fast-
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
