Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1937 - Litteratur - Florén: Att diskutera - Smith: Jag har varit arbetare i Sovjet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTER ATUR
Qösta Florén: Att di&kutera. Eklunds. 269 sid. 111. 6:75 kr.
Bokein avser att vara en haind,lfedniing i ddskuissiionisteknik. Sådana
arbeten har man väl haft tillgång till även tidigare men knaippast något
av detta omgång. Det är kaiuske t. o. m. föir diigert. Man kan nästam
frukta, att den som gärna vill höra sin stämma inte ger sig till tåls med
att läsa igenom alla råden och den som inte hyser någon större längtan
eifter att uppträda, beslutar sig måhänd}a innan hasn .kommer till slutet,
för att uppge det hela. Ärligt talt så reagerade den som sikriver detta på
ungefär det sättet. Men det vore kajnske ingen så dum verkan det heller,
ty deltagare i diskussioner plägar det ju inte saknais.
AnnaTS innehåller oniakligen boken en hel rad goda råd för den som
ämnair uppträda offentligt. Det ges både exempel på hur man skall
disponera ett ämnie, hur man skall kontrollera uppgifter och auktoriteter,
en tämligen lång aivdelniing om de logiska re^glerna, lämplig taktik och
med merar sådant. Blalnd annat bör main kontrollera de statistiska
uppgifterna. Det behövs säkert mången gång men om det är så alldeles lätt
gjort i en diskussion må lämnats därhän. Råkar man ut för en opponent
som dein frejdige herre, som för något decennium sedam gjorde dis^
kussionsmötena osäkra, vilken då han kände sig trängd satte sig ned
och gjorde ihop en staitistLsk serie på fri hand, står man sdg kanske ändå
slätt. Och förresten sitällier förf. allt för stora krav på debattören, då
hans säger, att han måste ha klart för sig huru index äro beräknade
för aitt man skall våga använda dem i större utsträckning i en diskussion.
E>et är säkert inte månigai, som kunna skryta med att ha det klart för sig,
a|v det enkla skälet, att beräkningen ofta är mycket invedklad och helt
simpelt icke möj,lig att hålla aktuell i minniet. Men indexsiffroma både
kunina’ och böra anväindas i alla fall. Vad mmas förreste.n med aitt man
vid vägda medeltal åsätter »uppskattade» värden. Man bör nog i det
längsta akta sig för uppskattningar, om det skall bli något bevänt med
vägninigen.
Man kani nog också ha rätt att hysa en amnan mening än förf. på
många punkter. Så t. ex. är det rätt svårt att finna vari det
»slagfärdiga» består, då en ta<lare i riksdaigen kallat en annan för talgdank.
Så långt ifråni att vara sla^gfärdigt är det ju snarast genant för den
talare, som måst tillgripa dylika enkla invektiv för att klara sitg.
Men som sa,gt, boke,n! innehåljier åtskilliga goda råd, om de än borde
ha, kunnat framföras mera koncentrerat. Dein mtaining till exakthet och
saklighet, som ges, kan a^ldrig nog beaktas.
Andrew Smith: Jag har varit arbetare i Sovjtet. Skoglunjds. 283 sid.
6:75 kr.
Omdömena om Ryssland äro alltjämt högst skiftande, även då det
gäller de materiella framstegen. För dan ene är kotnmunismen målet
och vad man hunnit i R>TSisland ett aktniingsvärt stycke arbete. För den
andre är det he-la ett enida stort misslyickande. Fortfarande vet den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
