Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 20 dec. 1937 - Arbetarnas livförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595 Arbetarnas livförsäkring
Tablå, utvisande försäkringsbelopp motsvarande en premie av 13 kr.
i kvartalet inom stor försäkring resp. 4: 35 i månaden och 1 kr, i
veckan inom folkförsäkring. Premiebetalning till 65 år,
livstidsförsäkring (incl. premiebefrielse vid arbetsoförmåga på grund av
sjukdom eller olycksfall).
^^^ Stor försäkring Folkförsäkring Folkförsäkring
(kvartalspremie) (månadspremie) (veckopremie)
födelsedag ^^ ^^
20 2,850 2,410 2,060
40 Ij43O I;30O 1,110
När man ser den stora skillnaden, kan man göra den frågan, om
folkförsäkringen är värd sitt pris? Kan ett så kostsamt system
som detta behövas, för att arbetarna skola beredas möjligheter
att komma i åtnjutande av ett livförsäkringsskydd ? Är det ej
hög tid, att dessa föiihållanden underkastas en förutsättningslös och
ingående analys, på det att nödvändiga ändringar och reformer må
komma till stånd? Veckopremiesystemet torde väl dock ej i dag
ha samma existensberättigande, som kanske varit fallet den gång det
infördes. Arbetarnas förhållanden hänföra sig ju numera till en
helt annan ekonomisk standard, som för dem bör möjliggöra bl. a.
ett billigare, kollektivt anordnat premiebetalningssätt. För övrigt
är det märkligt att konstatera, hur man inom arbetarkretsar i
allmänhet reagerar rätt så litet gent emot ett dyrt livförsäkringssystem,
under det att man är mera känslig för varje prisuppskörtning
på andra konsumtionsvaror.
När det gäller att komma underfund med i vad mån folk
försäkringens förvaltning ställer sig onödigt kostsam, bör man även diskutera
de centrala kostnaderna på bolagens huvudkontor. Det har påståtts,
att den s. k. försäkringsbyråkratin ej har större svängrum än just
inom folk försäkringsbolagens förvaltningsapparat. Hur vore det att
låta göra en grundlig undersökning av det arbetssystem, som här
tillämpas med dess kostnader av olika slag? En rationell
kontorsorganisation betyder ofantligt för kostnadernas förbilligande. Även
på kontoren bör försäkringsväsendet inställa sig på en praktisk och
servicebetonad organisation.
Ett livförsäkringsbolag är ju en sorts kommunitet, vars skötsel är
anförtrodd åt bolagets styrelse. Inför alltmänheten representera
styrelsemedlemmarna bolagets vilja och förmåga att realisera
kommu-nitetens idé. Det kan då vara av ett visst intresse att undersöka vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
