Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 In- och utrikes
böra understryka, att de statliga åtgärderna dock rimligtvis böra ha
haft en icke ringa inverkan. Det är tröttsamt att upprepa samma sak
ideligen, men det vore ju faktiskt förunderligt, högst förunderligt,
om samma åtgärd, då den vidtages av staten, skulle få en annan och
mindre verkan än om den vidtages av en enskild person. Det är icke
sannolikt, att det är så. Tas ledigt kapital och ledig arbetskraft i
anspråk bör resultatet bli att någonting blir uträttat och att
inkomsterna flyta rikligare. Vi ha visat, att man kan komma upp ur en
kris, men ännu icke att man kan förebygga, att man råkar i den.
Nu kan det förvisso hända, att någon allvarlig kris icke kommer,
åtminstone icke just nu eller inom den närmaste framtiden. Det
svenska näringslivet har visserligen icke blivit oberört av den
avmattning, som särskilt i Amerika gjort sig kännbar, men ännu äro
dessbättre tecknen på avmattning inom landet ganska få och små. Då det
talas om att tiderna kunna bli sämre bör det därför icke tolkas så,
som om en sådan försämring redan vore oundviklig. En sådan tro
leder i och för sig själv lätt till att det fruktade också faktiskt
inträffar. Det är nu en gång så, att det man på det ekonomiska
området väntar skall hända också verkligen händer, blott tillräckligt
många hysa samma förväntningar. Den på sitt sätt irrationella
psykologiska inställningen påverkar händelseförloppet. Pessimism alstrar
försämring liksom optimism leder till bättring.
Det är ganska självklart, att om allvarliga tecken utomlands tyda
på att högkonjunkturen icke skall fortsätta uppåt, kommer detta att
tas med i beräkningarna för framtiden i ett land som vårt, som har
så stora och intima förbindelser med andra länder som vi faktiskt ha,
och det vore givetvis lättsinnigt att icke räkna med möjliga
förändringar, som man tror sig kunna förutse. Men riskerna böra icke
förstoras. Man kan kanske uttrycka det så, att man bör hoppas och tro
det bästa men vara beredd på det värsta. Det är ungefär den
inställning, som kommer till synes i kalkylerna för budgeten. Den löpande
budgeten hoppas man skall kunna balanseras under något så när
oförändrade förhållanden, men förberedelser skola vidtagas för att kunna
möta en eventuell nedgång. Det skall bl. a. ske genom framläggande
av en särskild krisberedskapsbudget, däri förslag upptagas till
åtgärder för mötande av en depression och medel anvisas för
bekostande av lämpliga åtgärder. Det är utan tvivel en riktig tanke.
Erfarenheten lärde oss ganska bistert, att det icke går att utan
förberedelse sätta i gång ett så stort program, som erfordras, om krisbekäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
