Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Johnsson, Andreas: Levnadskostnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEVNADSKOSTNADERNA
Av ANDREAS JOHNSSON.
Levnadskostnaderna i allmänhet och särskilt vad det gäller
livsmedelsprisen ha under det senare året stigit i höjden rätt avsevärt.
Levnadskostnadsindex uppgick vid årsskiftet 1937/1938 till 165.
Under hela 1936 och början av 1937 stod indextalet i 157. Ökningen
utgör alltså 8 enheter. Livsmedelsprisen, som under 1936 stego med
endast en enhet, ha under 1937 stigit oavbrutet och nådde vid
årsskiftet upp till ett index på 142, vilket innebär en stegring av 10
enheter. Denna stegring av levnadskostnaderna kommer ingalunda
överraskande. Efter det hastiga prisfallet under den senaste
lågkonjunkturperioden ned till ett bottenrekord sedan 1914 av ett
levnadskostnadsindex på 154 och ett livsmedelsprisindex på 123 var det
naturligt, att det skulle komma att inträda en stegring av såväl
levnadskostnaderna i allmänhet som beträffande livsmedelsprisen vid en
omsvängning till ekonomisk högkonjunktur. Det är även förklarligt,
att denna stegring till en början försiggick i sakta tempo och att
takten ökade med högkonjunkturens längd. Det är även givet, att
prisen på livsmedel och andra levnads förnödenheter i en
uppgångsperiod skola vara påverkade av prisstegringarna av andra varuslag
och främst av prisstegringen på vårt lands främsta
produktionsvaruslag, järn och trä. Stegringen av levnadskostnaderna är sålunda
ingen isolerad företeelse utan måste betraktas i samband med hela
konjunkturutvecklingen. Livsmedelsprisen ha naturligtvis i någon
mån påverkats av de statliga åtgärderna, som vidtagits för att hindra
ett fortsättande av det katastrofala prisfallet fram till 1933. Dessa
åtgärder medverkade till hejdandet av prisfallet vid det tillfället, eller
kanske rent av då satte en damm för detsamma, därom råder helt
säkert inga delade meningar. Frågan är dock i vilken utsträckning
de statliga åtgärderna medverkat till den inträdda prisstegringen.
Man torde dock kunna slå fast, att åtgärderna verkat reglerande och
hindrat en starkare stegring än den, som pressats fram till följd av
prisstegringen på andra områden.
Det ligger nära till hands att under en period då priserna äro i
uppåtgående nöja sig med att göra jämförelser med bottenläget och
med ledning därav konstatera huru stor stegringen är. Denna
jämförelse visar visserligen höjningen, men det måste vara lika betydelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
