Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Litteratur - Böök: Bil till Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 47
saimma sätt resonerar äa i dag flertalet av de flamländare, som har
tillägnat sig eller står i begrepp att tillägna sig högre bildning. En
nybliven student, som har flamländsika till modersimål, väljer hellre
ett franskspråkigt universitet än det flamländska universitet i Gent helt
enkelt av det skälet att han anjser det n)rttigt att idka sina studier på
frainska. Vare sig han är jurist, teolog, mediciin,are eller ingeinjör är det
nyttigt för honom att läsa in sitt ämne på franska, ty därmed får han
också tillgång till en rik facklitteratur, som saknas på flamländsika. Det
är av detta skäl, som det flamskspråkiga universitetet i Gent på sista tiden
har haft så svårt att få elever. (Böök berör betecknande nog inte detta
intressanta faktum.) De flamländska studenterna strömmar till de
fransk-språkiga universiteten iinte därför att något som helst förtryck skulle
utövas mot dem utan av fri vilja. De medborgare i ett land med två
likställda språk, som lär sig att fullt behärska bägge dessa språk, sikaffar
§ig självfallet en ytterst förmånlig positiom. Det förtryck, som Böök
hela sin bok igenom gör dunkla antydningar om är iingenting annat än
det franska språkets, oöverkomliga och obestridliga överlägsenhet över
flamländskan.
Böök berör också vissa andra förhållanden, som endast skenbart
hänger samman med språkfrågan. Det gäller vissa företeelser under
världskriget. Man erinrar sig förloppet. Tyskarna kastade vid världskrigets
utbrott en miljonarmé genom Belgien, vars neutralitet de högtidligen
hade garanterat, och höll sen landet militäriskt besatt i fyra år. Själva
erövringen medförde en del pinsamma intermezzon — massarkebusering
av personer som misstänktes för opålitlighet mot de nya herrarna,
uppbrännandet av städer och byar o. s. v. Böök berör med lätt hand
»katastrofen under världskriget» (s. 203) — det låter som ett oskyldigt
naturfenomen! — för att omedelbart därefter fördjupa sig i alla
gräsligheter, som fransmännen begick i Belgien under medeltiden och
Ludvig XIV...
Hur som helst: inte ens Böök kan bestrida, att belgarna hade vissa
obehag av tyskarnas långvariga vistelse i deras land. Han omnämner
till och med tyskarnas egenartade behandling av den mianliga
civilbefolkningen i den erövrade delen av landet. Dessa behandlades som
bekant som en sorts livegna. De arbetsföra männen exporterades
tvångsvis till Tyskland och tvangs där att arbeta i ammunitionsfabriker och
andra industrier.
Situationen var följande. Vid krigsutbrottet underställdes Tysklands
hela civila och militära förvaltning det miiliitära högkvarterets från
Spaa utövade diktatur. Den kände filantropiske finansmämnen Walter
Rathenau fick i Spaa ledningen över några byråer, som sysslade med
planer för den behövliga råvaruanskaffningen. Efter att ha bläddrat
igenom ett par aktpublikationer berörande frågan har jag inte kunnat
finna något som helst belägg för att Rathenau personligen skulle vara
ansvarig för det egenartade sätt, på vilket hans
råvaruanskaffningspro-jekt kom att exekveras av stora högkvarteret. Detta sikedde på följande
sätt. En vacker dag får tyska generalguvernören i det erövrade Brys’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
