Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Händelser och spörsmål - Akademiker och fackföreningsmän diskutera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jländelser och spörsmål 53
Det är ingen tillfällighet att det är bland sociakkonomenia som de
socialistiska studentrörelserna vid Nordens universitet och högskolor har
sina starkaste fackgrupper. Det är inte heller någon tillfällighet, att
när den svenska landsorganisationein ger studentsocialismen sitt moraliska,
och ekonomiska stöd genom att anordna dessa möten, så är det också
ekonomerna som har glädje av sakenu De studenter mm ägnar sig åt
socialvetenskap ser och känner mera konkret än andra att deras
framtids-linje är förbunden med arbetarrörelsen, att det är i samarbete med en.
segrande socialistisk arbetarrörelse som de kan vänta sig uppgifter
värda att gå in för med intensitet. Ä andlra sidan är det klart att de
ekonomiska teoretikernas medverkan kan bli i hög grad påkallad för
lösningen av de problem som fackföreningsrörelsen dagligen driver allt
närmare och som den svenske LO-ledaren generellt ställt i formen :
Hur skall fackföreningsrörelsen från sin sida kunna bidraga inte endast
till att säkra åt arbetarklassen största möjliga del av
produktionsresultatet utan även till att höja detta resultat?
Programmet upptog i år följande ämnen: »Jordbrukspolitikens
lång-siktsproblem» (med inl. av Gunnar Lange, Sverge); »Den svenska skolan
inom nationalekonomien», (Johan Vogt, Norge, samt P. Guinchard och
Gunnar Lindgren); »Socialpolitikens finansieriing», (Arne Ellingsen,
Norge), »Fackföreningsrörelsen och den demokratiska staten», (Axel Oisen,
ordf. i Dansk Arbejdsmandsforbund, och Sigfrid Hansson);
»Storbritannien, Tyskland och Nordens ekonotmi», (J. B. Jamsen, Norge).
Inledningarna hade i de flesta fallen utsänts i förväg som uppsatser,
delvis innehållande nya undersökningsresultat. — I det följande kan
naturligtvis endast refereras de centrala problemställningarna i de olika
debatterna.
Jordbrukspolitikens långsikts problem. Den lösning av det svensika
jordbrukets ekonomiska problem som ägt rum genpm de hittillsvarande
prisregleringarna var nödvändig som krispolitik men är varken önskvärd
eller möjlig på längre sikt. Produktionen kan under de närmaste 10
åren förutses ökas med omkring 25 o/o eller i samima takt siom under
de senaste åren. Detta både på grund av den tekniska rationaliseringen,
växt- och djurförädlingsarbetet och befolkningsutvecklingen inom
jordbruket (den manliga, arbetsföra befolkningen kommer att stiga i antal
även om utflyttningen fortgår som hittills). Avsättningssvårighetema
kommer att växa, särskilt när den nuvarande högkonjunkturens
inikomst-ökningar i övriga näringar avstannar. Exporten kan inte ökas nämnvärt
utan oproportionerliga dumpingkostnader. Inom landet skulle
erforderliga prissänkningar för att uppnå nödig avsättning medföra sänkta
totalinkomster för jordbrukarna trots den ökade produktionsvolymen. En
sådan sak som den diskuterade skollunichen skulle endast kunna ge ett
par procents nettoökning i avsättningen. Genom prisrabatter till förmån
för vissa familjer med stort behov av konsumtionsökning kan man
kom»-ma längre. Troligen är de administrativa svårigheterna stora, nuen just
därför borde man nu i högkonjunkturen skaffa sig erfarenheter genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
