Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 20 febr. 1938 - Kilbom, Karl: Splittringens uppkomst och enighetens återställande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S plit iring ens uppkomst och enighet ens återställande 75
djupt också inom arbetarklassen. Ungdomen av i dag har ingen
aning om vad kriget var. De flesta av oss som upplevde det ha glömt
dess fasor. Cirka 65 miljoner ställdes på krigsfot, beväpnades till
tänderna ooh kommenderades — miljoner trodde att inget annat
återstod om de ville rädda eget och anhörigas liv, hem och ägodelar — att
mörda dem på andra sidan skyttegraven. 10 miljoner dödades, av
vilka 87 procent voro arbetare och bönder, 20 miljoner sårades och
7,5 miljoner tillf ånga togos. Av de senare dogo hundratusental av svält
och allsköns pest i fångläger hundratals mil från hembygd och kära.
Och vilka materiella värden förstördes inte! Hus och fabriker för
50 miljarder, fartyg för 18 o. s. v. Ensamt i Frankrike ödelades
cirka 600,000 bostadshus — vilka fasor fingo inte ägarna och de
inneboende uppleva. Glöm inte att vanvettet varade i fyra år. Var
helvetet löst vid fronterna, så var det inte stort bättre bakom dem.
Var det så märkvärdigt om massorna slutligen grepos av
desperation? Är det att förundra sig över om arbetarklassen slutligen,
fostrad som den var under åratal till våld och förintelse med all
mänsklig uppfinningsrikedoms medel, började reflektera på handlingar i
enlighet med satsen : ’’Hellre en ände med förskräckelse än en
förskräckelse utan ände"? Uppfattningarna förskötos efter de två
första krigsåren i själva verket mycket snabbt i riktning mot krav på
hela det kapitalistiska samhällssystemets förintelse med revolutionära
medel. Kriget skulle för all framtid omöjliggöras med kapitalismens
nedslående. Om man i den borgerliga världen inte överallt ville gå
så långt, så var man i varje fall tämligen allmänt på det klara med
att förkrigstidens politiska system måste avskaffas. Genom
utsträckta rättigheter åt de arbetande massorna skulle den borgerliga
demokratin grundmuras inom de olika staterna; internationellt skulle
en rättsordning skapas för umgänget folken emellan liksom en
speciell organisation skulle upprättas för dennas handhavande och
övervakande. Överallt grep revoltens anda omkring sig. Ryska
revolutionen blev en verkningsfull appell. Till denna lyssnade en hel värld.
Den följdes av sociala revolutioner i Finland, Tyskland (händelserna
i Berlin i slutet av 1918 och början av 1919 inleddes ju av
matrosupproren i Kiel och Lubeck, och följdes av klart revolutionära
resningar i Ruhr och Hamburg samt i Bayern och Sachsen-Tiiringen —
i de senare tre länderna hade arbetarna längre eller kortare tid
regeringsmakten), Österrike, Ungern ooh Italien. Därtill utspelades mer
eller mindre nationalrevolutionära revolutioner på Balkan, i Baiti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
