Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 20 febr. 1938 - Fredriksson, Karl: Vad menas med trygghet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad menas med trygghet 83
att ge anledning till en sådan misstanke. Men då bör han undvika
en attityd som om lian vore den ende väktaren på muren.
Sverge har genom sitt ombud i Geneve låtit förstå, att vi för
framtiden ej vill betrakta sanktionsparagrafen i folkförbundspakten som
en bindande förpliktelse. Mot detta har Vougt, såvitt jag kunnat
begripa, icke haft något att invända. Han har tvärtom i
utrikesutskottet medverkat till att utforma de riktlinjer, som Undéni fullföljt
i Geneve. Skälet för vår aktion mot sanktionsbestämmelserna är i
huvudsak, att det så kallade kollektiva trygghetssystem som^
sanktionerna skulle garantera, ömkligen spruckit, just emedan varken
stormakterna eller småstaterna ville ta risken av sanktionssystemets
tillämpning annat än i den mån det svarade mot deras egna
omedelbara intressen. Är detta ett skäl mot att vi låser fast oss vid ett
sanktionssystem där stormakterna bestämmer gången, då är samma
erfarenhet ett lika starkt skäl mot att vi låser fast oss vid ett
allianssystem, där stormakterna utövar kommandot. Har Vougt någon
annan mening därvidlag, vore det intressant att få den klart
framställd. Har han det inte — vad är då kärnan i hans tal om!
kraftig insats för att organisera en kollektiv trygghetspolitik" ? Är
det att skaffa flera bombplan, modernare krigsfartyg, mera tanks och
kanoner, att öva vårt folk intensivare i vapnens bruk? Vougt är en
av riksdagens sakkunniga icke blott i utrikesutskottet. Han har
mer än de flesta svenska civilpersoner haft tillfällei att skaffa sig
hållpunkter för ett omdöme även beträffande vår militära beredskap
och i vad mån det finns en marginal för ytterligare effektivisering.
Menar han att en sådan marginal finns och att den skall utnyttjas,
då skall han för denna strävan få högt och rent medhåll åtminstone
av den som här håller i pennan. Och säkert från ett mycket stort
antal parti fränder.
Nu säger det platta förnuftet, att för ett land som vårt spelar det
liten roll om vår militärmakt är lite större eller mindre. Kommer en
stormakt med hela sin tyngd över oss, får vi stryk vad vi gör. Någon
tr>^gghet blir det inte. Låt så vara. Det finns också en annan
erfarenhetskälla, kunskapen om den mänskliga naturen, och den säger att för
ett folk med vårt ariska lynne är det ett prima villkor för
sinnesfriden att kunna göra mesta möjliga djävulskap för den som hoppar
på oss. Vill man kvadda oss med flygbomber och giftgas, är
luftvärnskanoner ett första klassens bidrag till trivseln i samhället. Eller
vad säger Vougt som varit i Madrid ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
