Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 20 febr. 1938 - Backlund, Sven: En vecka i Warszawa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En vecka i Warszawa 95
som för dem äro nödvändiga som ett magert livsuppehälle, men sooi
utan saknad skulle försvinna i ett välorganiserat samthället. De många
provisoriskt inrättade tidnings- och tobakskioskerna äro ett slag,
försäljarna, soim kittla en i näsan med sina reservoarpennor är ett annat
slag för att icke tak om dem, som funnit en utväg genomi att lägga
beslag på främlingarnais plånböcker och klockor.
De många männiiskorna, fattigdomen och osäkerheten i det sätt
varpå man försöker lösa sina problem, är vad som kännetecknar
Polen av i dag och en vandring i gamla Warszawa, ger oss en, aning
om att det aldrig har’funnits något annat Polen.
Det gamla Warszawa ligger hopträngt på Weichsels västra sida.
Det är slottsplatsen, som bildar knutpunkten. Från den utgår i söder
vad man skulle kunna kalla Warszawas verkliga huvudstråk, de stora
gatorna Krakowskie Przedmiescie, som fortsätter i Nowy Swiat och
Aleja Ujazdowska. Dessa tre gator koncentrera det mesta av
Warszawas gamla adelspalats, som numera äro offentliga byggnader,
och de mäktigaste kyrkorna. Detta parti, som kallas Nya Warszawa,
vilket må läsas att det blev till under adelsväldets rikaste tid eller
under slutet av 1600-talet och början av I700"talet, går som ett brett
band längs floden och utmynnar i den verkligt förnämliga
rokokoparken Lazienski. I motsats till detta ha vi Gamla Warszawa, som
ligger koncentrerat på ett litet område norr om slottsplatsen. För den
som vill förstå något av Warszawas och även Polens historia är det
nödvändigt att ha klart för sig denna uppdelning. Gamla Warszawa
är borgerskapets Warszawa, vars centrum är Stortorget. Det är en
väldig plats, som bryter märkbart av mot de trånga gränderna och de
hopgyttrade höga husen, som omger den. Trots sin väldighet ger
torget dock icke den känsla av frihet, som stora öppna platser i en
stad oftast ge. Även om man ställer sig mitt på torget känner man sig
omgiven av förträngd borgerlig unkenhet och småsinne. Man
känner sig inringad av dessa stora och ofta vackra gamla tysk-polska
patricierhus med sina förgyllda och mångfärgade krumelurer på
gavlarna. Man glömmer icke så lätt de trånga gränderna, som fört en
hit och det som står i reseledaren om Stortorget: "Här var stadens
samlingsplats, här ägde avrättningarna rum", gör ett visst intryck.
Gamla Warszawa är medeltidens Warszawa. En medeltid som sträcker
sig långt längre än den historiskt tekniska gränsen av år 1500, ty dess
förnämsta exponent är vår egen Sigismund, som det svenska
folket lyckades köra ut år 1599. Han symboliserar mer än någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
