Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 20 febr. 1938 - Händelser och spörsmål - Valsiffror i Stockholm - Bostadsreformen i Sovjetunionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jländelser och spörsmål 108
yn^g-sta ;niå aära 70 oy^. medan t. ex. åMersgriippieii 55 till 60 år stannar
vid toappa 62 o/o.
Och för arbetarnas del/ ligga dessa yogista, de sam äro 24 eller 25
år gamla, bäst till vid en i?n’komst under 2,000 kr. De nå något över
65 o/o. Bortsett från deni högsta ålldersgruppen är det sedan 40 till
45-åringarna, sam ligga lägst med under 59 o/o. Gruppen med 2,000 till
4,000 kr. i årsiinkomst visar två maxima, delis i ålderni 31—35 år ach
delis i åldern 56—60 år. Nästa grupp med mellan 4,000 och 6,000 kr.
om året har sin högsta sdffra för 36—40 årögruppeo. Den är förnesten
mycket bra, ej mindre än över 94 o/o.
Deltagandet iniom Stockholms olika församliifgar har väl mindre
intresse för den övriga delen av lamdet, men det -kan dock antecknas, att
deltagandet är sämst i de centrala delarna av staden, i det s. k. city-»
området. Däreftier stiger siffran ju lämgre ut i periferien man kommer^
så att ytterområdena Eniskede, Brännkyrka och Bromma jämte S:t Göran
i utkanten på den egentMga staden visa de högsta siffrorna.
Nyligen offentliggjordes i Ryssland en
genomgripande reform av bostadsorganisationen, vars
betydelse griper långt utanför bostadspolitiken och
bidrager till förståelse av de allimänina tendenserna. Kort uttryckt betydeii
reformen, aitt man frångår den kooperativa organisationen, vilken hittills;
varit förhärs,kände. Men reformen gäller icke bara de organisatoriska
förhållandena utan också de materiella.
Först böra dock ett par ord sägas om läget förut. Pravda förklarade i
samband med reformens publicering, att Ryssland kunnat inregistrera
betydande framsteg i fråga om bostäderna: »bostadsförhållandena i
Ryssland äro oerlhört mycket bättre än före revolutionen och bättre än i
vilket kapitalistiskt land som helst». Att en stor del av den ryska
arbetarklassen nu har bättre bostäder än före revolutionen är noig riktigt men
tala om »oerhört» mycket bättre kan, man dock blott i fråga om en
ringa del. Och ännti i dag gäller dock, att många hundlratusen för att icke
säga miljoner arbetare leva i helt enkelt barbariska förhållanden. Vill
man som Pravda dessutom påstå, att förhållandena i Ryssland äro bättre
än i t. ex. England, Holland eller Danmark, måste mian jämföra olika
ting: en av de sämsta bostäderna i väisterlandet med en av de bästa i ett
nybyggt hus i Mosikva eller Harkov. Men kan man säga, att
genom?-snittsnivån i Ryssland är ens lika bra som genomsinittsnivån i Västeuropa?
Det är dock icke länge sedan man i rysk press framhöll som ett framsteg,
att i Moskvas nya hus 93 o/o av alla hyresgäster — märk hyresgäster och icke
boende — hade egeni våning eller eget rum, 86 o/o i Leningrad, 94 o/o i
övriga städer, och att i äldre hus siffran var omkring 70 I varje fall
kan en dylik proportion icke kallas; särsikilt gynnsam.
Men Rysslands arbetare bo icke endast i bättre utan också i billigare
bostäder enligt Pravda. Utgifterna för bostaden sluka i Ryssland 4,3 o/o
av inkomsten men i de kapitalistiska länderna 20 till 30 o/o. Denna
jäim-förelse vilar på ett grovt statistisl<t trick. I Rjnssland räknas i hyran blott
Bostadsreformen
i Sovjetunionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
