Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Litteratur - Hasselquist: Jordmonopolet en vidunderlig orättvisa.? — Jakob Lange: Henry George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L ITT ERATUR
Nils Hasse\tqulst: Jordmonopokt en vidunderlig orättvisa. Holmströms
2:25.
Jcffzob Lange: Henry George, socialekonomeii, rieformatom, tänikaren.
Natur och Kultur. 1:50.
Inom svensk socialdemokrati har debatten om jordräntaui varit gansika
ringa; partiets teoretiska krafter har till väsenitliig del varit inniktade på
problemen om industriell organisation, kapital och arbete. Kanhända ska
år 1937 markera en ändring i detta avseende hän emot en ökad förståelse
för och därmed starkare kamp emot en av de största orättvisor, som står
aitt uppleta i vårt samhälle: jordmonopolet. Ty mian skulle missta sig
ganska grundligt, om inte Hasselquists bok kommer att sätta starka spår
efter sig. Den bär den omutliga sanningssägarens signum från pärmi till
pärm. Den är skriven med en rätts lidelsie, som man lendast sällan finner
hos gamla människor. Den är skriven av en man, som under en lång
följd av år genom sitt arbete som Stockholms fastighetsdirektör ständigt
mött jordmonopolet som bister verklighet.
Professor Myrdal har försett boken med ett förord, som kallt ställer
problemet: »Det räcker inte här med små reformer. Det behövs en
reform från grunden, som i stor utsträckning överför faBtighetsägandet
till samhället... Det behövs en vaknande revolutionär rättsvilja i
folkdjupen, det krävs en folkrörelses havsvåg, för att fuinktionärerna och
re^-presentainterna i stat och kommun ska bli starka mog att framgånigsrikt
gripa sig det stora verket an.»
Jordräntan är en skapelsie av samhällets utveckling, vartill; vi alla
bidragit. Under de senaste decenniernfas allt starkare stadsbebyggelse har
därför jordräntan växt till svindlande belopp. Så berräknas, att
jord-värdena, som i Sverges städer vid 1900-talets början var 1,125 milj.
kr., i dag växt till 3 miljarder! »Jordräntan härå lär allteå uppgå till
inemot 150 milj. kr. per år.» Huvudparten av denna väldiga summa
har jordägarna tillskansat sig från skattebetalarna utain något som helst
vederlag. »Om någonsin den klassiska termen utsugning äger full
tillämpning, så har den det på tomtpol i tiken i de stora städerna.»
.(Myrdal). Och detta är en självklar sanning, ty det karakteristiska för
jordräntan är att vara en arbetsfri inkomst, en ersättning för äganderiätt
utan någon som helst motprestation. Alla de argument för äganderättiens
bestånd, som de borgerliga för till torgs, äger därför ej sin tillämpning
på jordräntan. Ty jordvärdeskatten är ingen beskattning ay verksamhet
och flit, av besparing och duglighet. Av levande svenska
nationalekonomer har ingen starkare än prof. Brisman hävdat jordräntains särprägel,
uppenbara orättvisa och samhälleliga akadlighet. I sin »Nationalekonomi»
framhåller han jordräntans egenart vara, att den frambringas genom
samhällets utveckling, att den är en oförtjänt (improduktiv) inkomst och
aitt den därför kan indras till samhället, »utan att det ekonomiska livets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
