Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Litteratur - Hasselquist: Jordmonopolet en vidunderlig orättvisa.? — Jakob Lange: Henry George - Heiser: En amerikansk läkares odyssé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 169
kampen om marknader odi naturtillgångar har dyerallt stegrat
jord-värdet och därmed jordräntan, som därför blir allt mera betungande!
och orimlig. Möjligheten att stegra levnadsstandarden är i främsta rumr
met beroende av ökad industriell produktion, och jordräntan utgör ett
direkt hinder härför genom att belasta näringsilivet och nedpressa
lönerna. Även om George i många fall dragit alltför vittgående slutsatser,
så har han dock rätt däri, att jordfrågan måste lö&ais, om människorna
ska kun.na nå ekonomisk, stocial och politisk frigörelsie. I alla historiens
revolutioner har kravet på rättvis jordfördelning spelat en huvudroll,
och Spainien utgör i dag en blodig bekräftelse. Georgeismens främsta
reformkrav utmynnar i »ekonomisk frigörelse på grundval av allas lika
rätt till jorden genomförd genom jordvärdenas socialisering». Därigenpm
skulle alla andra skatter kunna slopas, och om denna Georges uppfattning
i dag ter sig våldsamt överdriven, så beror detta främst på våra jättelika
utgifter för rustningar och arbeitslöshetshjälp. Om dessa utgifter genom
en förnuftigare tingens ordning kumna avskaffas, skulle
jordvärdeskat-ten nästan kunna täcka ett kultursamhälles utgifter, emedan i varje
civiliserad stat joTdvärdena utgör omkring hälften av landets totala värde.
Även om George står på privatäganderättems grund och polemiserar
mot socialismen, finns dock många beröringspunkter mellan georgeism och
socialism. Redan före George hade ju Marx i Manifestet av år 1848
satt »indragning av jordräntan» som första punkt bland sina revolution
nära krav, och även i Kapitalet framhåller han jordmonopolet som orsak
till proletarisering och utsugning. Andra förbiindelseliinjer ligger i de
båda rörelsernas frihets»- och jämlikhetskrav, båda hävdar samarbetet
vara framåtskridandets grundlag, båda äger sin utarmnings- och
katastrofteori. Och även i georgeismen möter man ett glänsande exempel på
en rörelse, vars främsta drivkraft är fömuftets opposition mot den
bestående produktionsanarkin.
Ännu har ingen kritik kunnat rubba tesen, att jordvärdena måste
tillhöra samhället, emedan de är rena produkter av samhällsutvecklingen’.
(Man måste ge Lange obetingat rätt, då han säger, att om kravet på allas
lika rätt till jorden ej blir förverkligat, »kan ingen rättsstat byggas, ingen
demokrati leva, ty det finns då ingen grund för ett fritt samarbete».
Vägen till detta mål är förvisso svårt, men hindren måste övervinnas’,
ty i kampen för höjd levnadsstandard och rationellare organisation av
vårt folkhushåll, utgör jordräntans socialisering en centralfråga. Det
är därför att hoppas, att jordfrågain hädanefter i vår sociala målsättning
och diskussion får sim förtjänta plaits!. Eivald Fransson. :
Victor Heiser: En amerikansk läkares ödyssé. Bonniers, 11 kr.
Förf. beskriver i en sakligt och litterärt fängslande bok sina
upplevelser i 45 länder som en hälsans evangelist. På tolv år lyckades
han dränera Filippinerna. Det är underligt att läsa om hur häftigt
människorna satte sig till motvärn när det gällde åtgärder för deras egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>