Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - Strindberg, Axel: Tyskar och tjecker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 Axel Strindberg
områdena förnekats, men man har ivrigt värjt sig mot beskyllningen
att medvetet arbeta på ett försämrande av tyskarnas läge, så som
anklagelsen lytt, I själva verket har den tjeckiska staten utgett
betydande summor för lindrande av nöden även i de övervägande
tyskspråkiga distrikten, och vidare får ju i rimlighetens namn
ihåg-kommas att verkningarna av denna kris, för vars uppkomst regeringen
i Prag ändå näppeligen bär skulden, drabbat kännbart även den
tjeckiska befolkningen. Hårdast har den likväl satt in i de starkt
industrialiserade tyska områdena. Av 100 tyskar i hela staten beräknas 45,48
vara sysselsatta inom industri, i Böhmen 48,ig; motsvarande siffror
för den tjeckiska befolkningen äro 39,i och 38,8. För övrigt har man
kunnat hänvisa till det faktum, att det Tredje rikets handelspolitik
medfört avgjorda svårigheter för den tjeckiska exportindustrin, och
följaktligen betytt skärpt nödläge speciellt för Böhmens gruvarbetare,
glas- och textilarbetare.
Med förtrytelse tillbakavisas även det ständiga klandret av
skolväsendet inom de tyska minoritetsområdena. När 1935 av 433,431
tyska barn 417,013 undervisas av tyska lärare i tyska skolor, kan man
svårligen tala om någon denationaliseringspolitik. Den tyska
minoriteten förfogar över universitet, två tekniska högskolor, 90
mellan-skolor, 447 borgarskolar (högre folkskolor), 3,298 folkskolor och ett
överväldigande antal kulturella institutioner, föreningar,
publikationer; dess representation i parlamentet är till och med något
förmånligare än vad minoritetens procentuella storlek skulle låta förmoda.
Endast den grövsta illvilja kan i detta sammanhang åberopa
för-krigssiffror för att visa hur ogynnsam utvecklingen i den nya staten
varit för tyskarna: självfallet måste den som predikar mot
denatio-naliseringen medge tjeckerna rätt att ändra det olidliga tillstånd från
förkrigstiden, då tyska skolor fylldes med tjeckiska barn. En
korrigering måste inträda, men det visar sig att tyskarna i den nya staten
ändå fått betydligt mer vidsträckta förmåner än tjeckerna hade i den
gamla. Frågan om tyskarnas anställande i stats- och offentlig tjänst
är något mer komplicerad. Nu skola omkring 650,000 tyskar inneha
dylik tjänst, men man hänvisar från tjeckisk sida ofta till
minoritetens i begynnelsen negativa inställning till staten ; språklig
konservatism har också spelat in. Emellertid ställde
februariöverenskommelsen 1937 fast, att ytterligare tillmötesgående mot tyskarna i
detta avseende vore att vänta, och alltjämt diskuteras huruvida
löftena i full utsträckning ännu infriats och vilka ytterligare krav på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
