Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - Viennensis: Anschluss och Donauländernas ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 Viemiensis
Man får dock icke underskatta de sista årens industrialisering. I
Budapest med omnejd bo ungefär 200,000 av Ungerns 300,000
industriarbetare. Bredvid de av gammalt betydande kvarn- och
sockerindustrierna har sedan 1925 med statligt stöd maskinindustrin vunnit
i betydelse. Den sysselsatte 1929 ungefär 60,000 arbetare och kan
dessutom utnyttjas något mer.
De nya företagen inom trä-, pappers-, den kemiska och
läderindustrin ha ej heller kunnat fullt utnyttjas efter den svåra krisen.
Textilindustrin omfattade år 1936 311,000 bomullsspindlar och 70,000
ullspindlar. Man bör också uppmärksamma de oljefyndigheter som på
senaste tiden upptäckts.
Tyskland som granne kan tänkas bättre kunna utnyttja det ungerska
näringslivet i två riktningar. Deri ungerska livsmedelsproduktionen
kan få ökat värde, även om landets befolkning växer med 1 proc.
om året, och industrialiseringen kan anpassas till den tyska
4-års-planens behov. Överhuvudtaget kan man icke riktigt förstå den tyska
utrikespolitiken, om man tror den vara uteslutande orienterad mot
råvarukällor, ty minst lika viktigt är det för tredje riket att inordna
de bestående och framtida industrierna inom ett större område och
då framför allt inom Donauområdet i sin krigsekonomi.
Särskild betydelse kommer Anschluss att få för Jugoslavien. Dess
ekonomiska förbindelser ha varit mycket livliga både med Tyskland
och med Österrike. Föregående år kom 32,4 proc. av införseln från
Tyskland och 21,7 proc. av utförseln gick dit, vilket placerade
Tyskland på första platsen i handelsstatistiken. Från Österrike kom 10,8,
och dit gick 13,5 proc. Gentemot Tyskland fanns en passiv balans om
333 milj. dinarer och gentemot Österrike en aktiv om 310 milj. och
de utjämnade således varandra nästan fullständigt. De sista
månaderna har Belgrads handelspolitik gentemot Berlin snarast varit
reserverad. Man hade fått tillräckligt av clearingrester och ville hellre
upparbeta handeln med länder med fria valutor. Dessutom ville man
undvika Bulgariens öde och icke vara alltför ensidigt inriktad på ett
enstaka land även om det vore Tyskland. Det är ganska tvivelaktigt
om dessa tendenser kunna upprätthållas gentemot den efter Anschluss
större grannen, fastän den schachtska valutapolitiken nu trätt i stället
för Österrikes relativt milda. Å andra sidan kommer den österrikiska
konkurrensen i fråga om trä att försvinna på många marknader
såsom den italienska.
Just i Jugoslavien torde emellertid den främsta verkan av Anschluss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
