Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - Viennensis: Anschluss och Donauländernas ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 Viennensis
fksta större oljebolagen visa minskad produktion. På allra sista tiden
ihar staten själv försökt att bygga ut de nya oljekällorna men frågan
om oljeförrådets varaktighet är icke löst. Därigenom hämmas starkt
landets motorisering (det finnes tillsammans 13,000 km statliga
landsvägar men knappast 1,000 km verkliga autostrador). Detta försvårar
i sin tur industrialiseringen.
Denna har dock de sista åren varit ganska betydande. Antalet
bomullsspindlar har 1 O-dubblats sedan 1928 och uppgår nu till
ungefär 350,000 och den tunga industrins centrum i Siebenbiirgen är ur
krigsekonomisk synpunkt redan ganska betydande. Förut deltog den
tjeckoslovakiska tunga industrin vid utbyggande av de rumänska
företagen men det kommer snart att visa sig om icke Tyskland
kommer att säkra sig ett ökat inflytande särskilt som den nya
rumänska regimen vill i högre grad leda industrialiseringen uppifrån.
Å andra sidan måste i Rumänien en skärpning av den antisemitiska
kursen få ännu mera förhärjande verkningar än i Österrike.
Utrikeshandeln har de sista åren^ icke visat en odelat gynnsam
utveckling. Medan införseln stigit från 12,5 till 17,9 miljarder lei,
ökades utförseln från 21,7 till 31,o miljarder men endast såsom en
följd av prisförändringar, ty kvantiteten har minskat från 10,5 till
9,7 milj. ton. Med Österrike rådde sedan många månader ett slags
smygande handelskrig. Såsom en följd av tvistigheter mellan de båda
nationalbankerna rörande andelen fria valutor hade Österrikes
oljeimport från Rumänien tidvis så gott som upphört medan däremot
en tämligen tillfredsställande överenskommelse fanns med Tyskland.
En annan motsättning vis ä vis Österrike var den restriktiva politiken
i fråga om den rumänska kreatursexporten särskilt för att befordra
den österrikiska svinaveln. Man hoppas i Rumänien att det stortyska
ekonomiska området skall bjuda gynnsammare avsättningsmöjligheter.
Det kommer att visa sig om detta i längden kan stämma överens med
den tyska autarki- och valutapolitiken.
De s. k. romerska protokollen ha nu fått ett föga ärorikt slut. Genom
dem avsågs som bekant att med ekonomisk hjälp från Italien
säkerställa Österrikes oavhängighet. Italien självt har träffats hårt genom
att de österrikiska sjöförbindelserna läggas om från Triest till
Hamburg. Ungern tog 1937 för 118 milj. pengö varor från de andra båda
protokollsstaterna (29,2 proc.) och utförde dit för 171 milj. (29,2
proc.) jämfört med 125 milj. (26,2 proc.) på importsidan och 142
milj. (24,8 proc.) på exportsidan gentemot Tyskland, Frågan är nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
