Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - Händelser och spörsmål - Valstatistiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 Händelser och spörsmål
lintnies skäl atita att större ckleii Sikullte gö;ra deifc. Dcft är iiiog: inlte en
alldeles tillfällig företeelse att om valskotlikaimia inioim ainbetiarkliaissieai, endast
en gång kunna förmås att rösta, så stanhia ösq sedagi i stor utsfträckni,ng..
1928 var socialdemolkra(ti|niS ^oria genioimlbrottsår. Väl förlorades den
gången ett antal mandat somi följd av de borgerliga/ panbiternias
skrämselagitation. Men miaindat betyda inte allt i läingden. Det är TÖstermk det
gäller. Trots allt kommo väljanna i skaror till socjaldemokratin; just det
året och den uppmarschen har; fortsatt. Handlingar äno for mier än ord
och sociäldemokratimi har visat latt den både vill och kaiii, handilia. Det
ligger iingeniting överrasikande i att väljarma uppskattat detta, och det
skulle icke vara överraskande, om uppis,kiattnii)ngen stege.
Det kommer an på valdeltagandet. Det var visserligen, genornsinittligt
sett långt bättre 1936 än det förut varit mein iicke imii;nist för alrbetar»
klassens del kan det bli ännu mycket bättre. 74,5 oA) av de röstberättigade
deltogo 1936 mot resp. 67,4 ocih 67,6 vid de båda närmiast föregående
valen och enidast 53 ä 54 ^Vo 1921 o)c|h 1924. Förbättfingen är ju
påta,g^l ig men om man jämför med andra länder är siffmni doqk alltjämt
ganska ’låg. Dammark nådde vid sitt sista val upp i nlära 81 o o och Noirge
i över 84 o/o. Eaiglanid hade 80 o/o deltagande och Frän k rike, där
kvini-norma sakna rösträtt, över 84 o/o. I fländer med valplikt liiigga slffrornias
ännu högre.
Men siffra^n 74,5 är en genomsniittssiffria. Uppdelat på socialgrupper
(högre klass, medelklaiss och arbetarkkss) kommer en bestämd skillnad
till synes. Fördelat på män och kvisnnoir bli siffrorna:
Män Kv.
Högre klass ..................... 85,5 85,3
MeddTclass ........................ 80,6 72,8
Arbetarklass ...................... 76,8 67.9
I all synnerhet för kvimiornias del är skillnaden starkt framträdande,
men även mänmen uppvisai en betydande skillnad. Röstade
arbetarklassens kviniiior’ li<kä flitigt som den högre klassens och röstade med sitt
eget parti, skuTle d|’e^ ^’n-te vara niågon tvekan om var miajoriteten; fanns.
Det är framför allt andra familjemedlemmiar äni hustrur, som dra ned
siffrorna, fajst Inite äro de kviinnfliga yrkesiltövarna mycket bätttie i fråga
om valdeltaigande. Hustrurna däremot deltogo till över 81 o b.
Det livligaste vall de [tagandet visade Malmöhu>s länis valkrets, tätt
följd av fyrstädsvalkretsen. Icke lånigt efter kom Gotland, som nådde
nära 80 o/o. Sörmla|nids och JÖ!n.köpi:ngs län ha också goda siiiffror. Sämst
ligga Norrbottens och Gävleborgs län och åtmiinistone i; fråga; om det
förstnäin^nda kujnina väl de geografiska förhållaintdena vara orsaken. I
Norrbotten fininis valdiistriikteit med det sämista valdieltagandet. Bäst voro
tre distrikt, där samtliga röstberättigade män deltogo.
I statistiken göres även en uppdelning av kommunerna med hänsyn till
hur starkt olika klasser äro företrädda. Det må vara nog med att
konstatera, att ju mera dominerande arbetarklassen är i en kommun, ju liv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
