Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1938 - Bonn, Walter: Den vetenskapliga socialismens födelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VETENSKAPLIGA
SOCIALISMENS FÖDELSE
Av WALTER BONN.
Ett litet tunnt häfte, studerat, tillbakavisat, kritiserat, kommenterat,
missförstått och dock oövervinnerligt och oförgängligt, emedan det
levandegjorts hos miljoner socialister i alla länder: det är det
Kommunistiska manifestet, som Karl Marx och Friedrich Engels skrevo
år 1847. Ett historiskt dokument i ordets mest vidsträckta betydelse.
Det innehåller ingen snillrikt uttänkt teori, inga dogmatiska
spetsfundigheter eller salvelsefulla moralpredikningar. Men det bär märke
av en allvarlig andlig kamp för att finna ljuset i en kapitalistisk världs
mörker. Och de förtryckta, som sökte räddning ur mörkret, sågo
vägen till en bättre framtid och förstodo sin historisk mission att gå
denna väg fram till målet. Det är det förblivande. I detaljer kom
mycket att gestalta sig annorlunda under den långa vandringen än som
kunde förutses.
Den stora franska revolutionen ledde till den moderna
kapitalismens seger och födde den vetenskapliga socialismen. Den 9. termidor
(27 juli 1794) störtades Robespierre och nästa dag föll hans huvud
under bilan. Revolutionen hade överskridit sin kulminationspunkt.
Bourgeoisin såg den absoluta monarkin övervunnen, skråordningar
och tullskrankor avskaffade samt handelns och industrins fria
utveckling garanterad. Bönderna hade befriats från sina bördor,
lämnade barrikaderna och hade icke längre något intresse för
revolutionen. Medan sansculoterna, småborgarna och proletariatet försvarade
revolutionen mot utlandet och förblödde på de europeiska slagfälten,
bröt revolutionen samman i det egna landet. 1795 trädde den
reaktionära författningen i kraft under de fem direktorernas regemente.
Skyddslösare än någonsin stodo proletärerna inför kapitalismen,
som hämningslöst utvecklade sig. Det proletära masseländet blev det
kapitalistiska samhällets spöke.
Den 18 brumaire (9 nov. 1799) gjorde Bonaparte sin kupp mot
republiken. Han gjorde sig själv till förste konsul på tio år och
ställde sig som diktator i spetsen för staten. Jämte sig hade han
två av honom själv utnämn?da konsuler med endast rådgivande röst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
