Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pacifism och fred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pacifism och fred 325
skulle störas, och detsamma tycks vara fallet med Rumänien och
Jugoslavien. T. o. m. Förenta staterna, som så länge och så energiskt
förklarat sig vilja hålla sig utanför, börjar sväva på målet i den
förmodligen mycket riktiga känslan, att om något skulle hända,
isoleringen i alla fall icke kan upprätthållas och t. o. m. icke bör
upprätthållas. De under året avslöjade spionerierna och cellbildningarna,
som tyckas klart kunna ledas till nazitysk central, lära väl kraftigt
ha bidragit till den ändrade hållningen. Någon förpliktelse har man
icke åtagit sig och vill sannolikt heller icke åtaga sig, men
halvkvädna ord säga ibland mer än långa utläggningar.
Betyda då dessa öppna eller mindre öppna deklarationer, att dessa
länder befinna sig i alliansförhållanden eller att de övergivit sin
neutralitet eller att deras strävan till fred tagit ett brått slut? Det
lär väl ingen kunna påstå. Snarare tvärtom. Man börjar förstå,
att den enda möjligheten att säkra freden är ett klart och enigt
uppträdande, därvid det på förhand säges ifrån att ett eventuellt
fredsbrott kommer att föranleda ingripanden. Man gör det
motvilligt men man gör det. Man är icke böjd för att uppträda som
motståndare till varken den ene eller den andre, man vill ingenting
mindre än väpnad konflikt, men man har kommit underfund med
att ställningstagandet bör göras klart, innan konflikten är ett
fullbordat faktum.
Var befinna vi oss med all vår neutralitet och all vår fredsvilja?
Är det inte ändå just där, varest neutraliteten är ett halvt
partitagande och i en ställning, som icke stärker de krafter, som vilja
fred, utan försvagar dem? Betyder vår neutralitet att vi för vår
del lugnt ämna åse hur andra i ungefär samma läge som vi saklöst
få överfallas utan att det rör oss i ryggen, då kunna vi inte
rimligen begära, att någon skall kröka ett finger, när vår tur en gång
kommer, vår eller något av de andra nordiska ländernas. Ämna
vi lugnt åse hur freden bry tes på ett ställe, som vi mena ligger så
pass långt bort, att våra väggar inte löpa överhängande risk att
antändas, är det då ett utslag av pacifism, av fredskärlek? Betyder
det bara, att oss bekymrar det inte, om man krigar aldrig så mycket,
bara vi kunna krypa i busken? Och finns det någon buske att krypa
i den gång det utifrån ställes krav på oss att foga oss.
Innebär inte neutralitet och fredsvilja, att vi måste befinna oss
bland dem, vars uppriktiga önskan är att nationerna måtte kunna
leva bredvid varandra utan att slåss, bland dem som vilja sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
