- Project Runeberg -  Tiden / Trettionde årgången. 1938 /
457

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 10 okt. 1938 - Schifrin, Alexander: Kampen om Fjärran östern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kampen om Fjärran Östern 457

Bliidher. Hans oclh hans partis återvändandie till det nationella
moit-ståndets politiik och till den. demokraitisika revolutionen har Iblivit
politiskt ooh psykologiskt möjligt. Kuomintang-regerinigen började kriget
mot Japan med politisk amnesti ooh proklamiation av politi’skt oCh
militärt samarbete med kommuniisterna. Icke mindre viktig odh kanske
ännu radikalare var kommunisternafs ändrade inställning. De kinesiska
kommunisterna ha, mycket förändrats sedan 1927 såväl socialt som
politiskt och psykologiskt. De voro då ett litet parti, som framför allt
hade anknytning tiil .arbetariklassen i de stora städerna. De upptogos
då helt och hållet av de inrekinesiska stridenia och gingo utan
betänkande ut i ett inbördieskrig såsom en liiten socialrevolutionär minoritet.
I dag stödja de sig framför allt på en nationalrevolutionär
bonderörelse i västra och norra Kina och på den av dem skapade åttonde
armén och ha därigenom blivit en ansenlig militär maktfaktor. De
uppträdia nu i första hand som nationialrevolutionära aktivister, som
organisatörer, propagandister oöh aktiva trupper i det antiimperialisitisika
kriget. Den proletära ideologin är nu ganska svagt betonad, och det
är överhuvud taget knappasst möjligt att beteckna dem isom ett
kommunistiskt eller proletärt parti i europeisk mening, mien deras
betydelse, deras dynamik, deras kraft i det antiimperialistiska kriget har
utan tvivel vuxiit. De förklara, att kriget måste komma i första
rummet, och a\^böjia ett fortsättande av revolutionen just nu. De begärde
redan 1936 samaiibete med Kuomintang, upprättandet av en nationell
enhets front och förberedelse till kampen mot Japan. Den 7 juli i år
föiikliarade Tjiang Kai-sjek att "vei^kligheten har bevisat, att det
kommunistiska partiet helt och fullt förstår de uppgifter, som nationen
istår inför, och att det visar sin uppriktighet, då det gäller landets
enande odh räddning." Förvisso gäller det på båda sidorna en smula
taktik. Det råder inget tvivel om att de kinesiska kommunistema
erhålla ökade chanser genom Sovjets växande betydelse i Fjärran
Östern och genom att de nu kunna tränga in i statsapparaten, framför
allt i arméns ledning. Hur förthållandenia i morgon än må gestalta sig
mellan Kuomintang och kommunistema, hur klassmotsättningarna
senare än må utforma den kinesiska revolutionens front, i dag är Kinas
återvändande till demokratin ooh ökningen av dess
nationalrevolutio-nära motståndskraft av avgörande betydelse. Stärkt av de senaste
ansträngningarna har Kina blivit politiskt omöjligt att besegra.

På så sätt bestämdes oöh omvandlades genom det japansk-kinesiska
krigets militära odh politiska utveckling dien ostasiatiska bakgrund,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:39:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1938/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free