Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 31 okt. 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 467
skola de ställa sig? Fortsätta att stödja den allt mer åt höger
inriktade borgerliga regimen eller gå i opposition tillsammans med
kom-mxunisterna? Det senare skulle med all sannolikhet driva
socialradikalerna än längre åt höger och föranleda en social reaktion, som
kunde medföra att åtskilliga vinster ginge förlorade, vilka kunde vara
värda en mässa. Men det skulle å andra sidan ge kommunisterna ett
försteg i agitationen, om man fortsätter att stödja den .socialradikala
regeringen, som ju förresten har inslag, som stå till höger om det
socialradikala partiet. Det skulle splittra en arbetarklass, som redan
är tillräckligt splittrad, och splittra den just då enighet är i högsta
grad önskvärd.
Det var ungefär så det gick till i Tyskland. Socialdemokraterna där
stödde borgerliga regeringar, som stodo ganska långt åt höger, för
att undvika något ännu värre, men samtidigt vidgades klyftan inom
arbetarklassen och det värsta undgicks ändock icke till slut.
Enigheten eller åtminstone det gemensamma uppträdandet torde nog i
längden vara det effektivaste vapnet mot en hotande reaktion. Det
må väl också vara en öppen fråga, om reaktionen egentligen är
hotande i Frankrike. Visserligen gingo en del m^andat till högern vid de
nyligen förrättade senatsvalen, men dessa val ägde rum inom
elektorsförsamlingar och ha inte så särdeles mycket att säga om
folkstämningen. Förresten vunno socialisterna också. Det som de sista
veckorna inträffat borde annars ha lärt fransmännen, att man föga
gott kan ha att vänta av nazismen. De konservativa kretsar, som
förege sig tro på nazismens utfästelser, borde ha rätt svårt att vinna
gehör hos befolkningen, fast minnet av vad landet måste genomgå
under världskriget naturligen gör folket benäget för fred även om
den kräver offer.
PÅ ANDRA HÅLL SYNES man mera ha fått upp ögonen för
de faror som hota. Småstaterna kunna ju rimligtvis icke känna någon
ökad trygghet. Ingen av dem kan veta när deras stund kommer, och
ju närmare Tyskland de ligga ju större är uppenbarligen risken. Men
också så långt bort som i Amerika ha verkningarna icke uteblivit.
Härtill ha säkerligen starkt bidragit de avslöjanden om nazisternas
verksamhet, som framkommit vid den stora spioneriprocessen, där
det varit möjligt att leda spåren tillbaka direkt till Tyskland. Intet
land skulle känna sig angenämt berört och allraminst det om sin
värdighet känsliga Amerika, d. v. s. Förenta staterna. Det finns ju näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
