Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 31 okt. 1938 - Alegård, Gustaf: Kautsky och befolkningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 Gustaf Alegård
småiningom arbetade sig Kautsky fram till en ny linställning till
be-fiolikningsfrågan, men det dröjde nära tre årtionden innan han kora
sig f ör med utgivandet av det ovannämnda hiivudarbetet "Vermehrung
und Entwicklung in Natur und Gesellschaft" (1910). Om tillkomsten
av denna bok skriver han bl. a.: "I den ekonomiska lititeraturen
näm-nes jag alltjämt bland (malth,u’sianerna, det saknas alltså icke
anledningar att framlägga min, nya ståndpunkt.’’^ — ’’Men trots alla
skiljaktigheter melllan min iförsta och denna min yngsta skrift beröra båda
varandra såtillvida, som dien isista liksom dien gamla från trettio år
tillbaka bemöidar s^ig om att utfylla luckan, som Marx ooli Engels
lämnade."
Även efter tillkomsten av denna bok har Kautsky då och då
publicerat någon artikel i befolkningsfrågan, särskilt naturligtvis i "Die
neue Zeit", vars redaktör han var. Men något särskilt nytt utöver
huvudverkets teser har han knappast kommit med.
Malthusi uppsitäller den läi^an, att männiiiskorna, och alla organismer
över huvud, ha en tendens aitt föröka sig raskare än deras
nädngsspel-riim, att laster och dände äro verkningar av överbefolkning, och först
kunna försvinna, då mäinniskornia genom klok inskränkning oöh
sedlig avihålfeamhet minska sin förökning. Många bland
mymalthusia-nerna., säger Kautsky, skilja sig från d;en ortodoxa malthusianismen
därigenom att de icke härleda laster odh elänide uteslutande från
överbefolkning utan också från de samhälleliga förhållandena. Men de
förklara dock att varje föiibättring av samhället är utsiktslös om den
icke åtföljes av en inskränkning av fruktsamheten, emedan annars
den hastiga tillväxten av befolkningen som bleve en följd av det
allmänna välsitåndet, snart skulle förvandla detta välstånd till allmänt
elände.
En annan skillnad mellan nymalthusianismen och Malthus’ lära är
den, att den senare gjorde endast de fattiga ansvariga för
överbefolkningen och pålade Mott dem plikten att motverka idenna
överbefolkning genom fullkomliig sexuell avihållsamhet, genom att döma dem
till celibat. Nymalthusianismen däremot fordrade icke avhållsamhet,
1 I Nordisk Familjebok, tredje och sista upplagan, står om Kautsk}^: "I
’be-folkningsspörsmålet omfattar K. Malthus’ lära och ansluter sig till
nymalthusianismen." — Detta är alltså fullständigt felaktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
