Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
20. 11.38.
Det nazistiska TYSKLAND har låtit världen uppleva
nya fruktansvärda judepogromer, som i råhet odh sadism
söka sin like även vid jämförelse med vad judarna nödgats uppleva
på andra håll. En överspänd judisk yngling begick ett attentat mot
en tjänsteman vid tyska legationen i Paris, ett dumt tilltag som dock
kan förklaras och förstås dels med hänsyn till attentatorns ungdom
och o förstånd och dels om man betänker vad judarna redan fått utstå
från nazismens sida. I ett civiliserat land skulle dådet ha bestraffats,
men straffet skulle ha drabbat den, som begått det. Icke så där
nazismen härskar. I Tyskland göres hela judendomen till syndabock
för vad en enskild jude i ett annat land tagit sig till. Anledningen
till denna hämnd är givetvis icke att den skall utgöra ett straff utan
den, att nazisternas kända grymhet och bestialitet ska få taga sig
fritt utlopp.
Ingen tror, att förföljelserna, plundringarna, häktningarnia, morden
följde spontant på dådet. Ögonvittnen ha enstämmigt vittnat, att det
hela var organiserat. Banditer har man tydligen tillräckligt gott om
i det nazistiska partiet. Bara man släpper dem lösa, behöver man
inte frukta, att de inte skola göra sin plikt och plundra av hjärtans
lust. Naturligtvis heter det från officiellt nazisthåll, att det är folkets
hämnd som tagit sig beklagliga uttryck, men vad är det för en ynklig
diktatur, som inte ens kan upprätthålla ordningen, det första krav
man har rätt att ställa på en diktatur, om det skall vara någon
mening med den. Att en diktatur i övrigt konsekvent misslyckas är
det inte många som så värst förundra sig över, men att den inte kan
hålla ordning är ett betänkligt tecken. Vad kan inte det innebära,
icke minst för diktaturen själv. Den kan ju faktiskt falla när som
helst, om den icke förmår hindra och hejda mordbrand, plundringar
och annat av det slaget. Om det vore sant, att allt detta hänt de
maktägande ovetande. Det vore i grund och botten ganska skönt,
om det vore sant, ty då kunde man ha rätt att hoppas. Hoppas att
mardrömmen snart vore slut och tyskarna åter fria från sitt slaveri,
ty orkar man inte ens hindria de egna anhängarna från plundring av
somliga medborgare, hur skulle man då förmå hejda en verklig revolt,
som omfattade alla de förtryckta och missnöjda.
34 Tiden N:r //, igjS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
