Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1938 - Magnússon, Skuli: Islands 20-åriga självständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLANDS 20-ÅRIGA
SJÄLVSTÄNDIGHET
Av SKULI H. MAGNXJ-SSON.
Den första december i år firar Island tjuguårsdagen av sin
självständighet liksom Finland nyligen gjort. Island fick sin frihet efter
mera än 450 års ofrihet. Under dessa tjugu år som Island varit fritt
har det Island kommit till, som vi nu känna och som nu utgör femte
länken i den nordiska kedjan.
Islands historia i den mån den har något verkligt sammanhang
börjar först år 874 med fosterbröderna Ingolfr Arnarson och Hjörleif
Hjodmarsson, som flyttade hit med sina familjer. Efter dem följde
en ström nybyggare både från Norge ooh Sverge och de brittiska
öarna. Att invandringen särskilt ägde rum från dessa länder berodde
först och främst på tidens rastlösa längtan efter resor och äventyr,
men också på den norska kungens härjningar både i hemlandet och på
de brittiska öarna. Många av de invandrande nordmännens kvinnor
voro keltiska och deras trälar, som senare frigåvos på Island, voro
också kristnade kelter från Irland och Shetlandsöarna. Även om det
keltiska inslaget inte var synnerligen stort, visade dock en senare tid
att denna rasblandning blev till fördel för landet.
De första sextio, sjuttio åren efter fosterbrödernas ankomst till
landet kallades ’landnamstiden". Alla fjordar och vikar befolkades
liksom alla slätter och gräsrika dalar. Då hela ön blev bebyggd och
människor bodde runt om den, kände man behov eft:er en gemensam
lagstiftning för att kunna upprätthålla freden i landet. Folket antog
därför år 930 den s. k. ulfljotrslov, som gjorde Island till dta första
och under lång tid enda republiken i Europa. Den isländska riksdagen
är ett märkligt bevis för förfädernas starkt utvecklade sinne för lag
och icke minst vittna skarpsinniga utslag och domar därom. Ting hölls
varje sommar under öppen himmel på tingsslätten, som ligger vid
landets största insjö Thingvallavatn inne i landet öster om Reykjavik.
Under dessa och följande år var islänningarnas liv soligt ooh friskt
Vikingarna hade sina egna skepp och seglade ut i världen, antingen
för att erövra gods och ära eller för att bli delaktiga av kultur, för att
kunna främja folkets liv och bli dess ledare. I andligt hänseende blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>