Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1938 - Strindberg, Axel: Den goda missionärsdottern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GODA
MISSIONÄRSDOTTERN
Av AXEL STRINDBERG.
Född i West Virgimiia 1892, kom Pearl Biuck redan som liten till
Kina, där hon tillbragte nära nog hela sin ungdom och dit hon
återvände igen efter ett par års situdier i Amerika. Föräldrarna verkade
som missionärer; fadern var en fanatisk religiös, och modern
arbetade vid hans siida i missionärskallet. Själv har hon underviisat vid
Nankings universitet i engelsk litteratur och även hon har varit
verksam i missionen. Om sina föräldrar och upplevelserna som barn
har Pearl Buck berättat i Kämpande ängel och I fjärran land (båda
från 1936). Det är ganska märkliga ting hon har att förtälja. Dessa
bägge biografiska romaner anses tämliigen allmänt höra till henoes
främsta verk, ooh deras personliga karaktär gör dem oumbärliga för
bedömandet av hennes produkti’on. Modern, här kadlad Carie, var väl
den mest mänskliga av föräldrarna, den varmaste, mest öppna. Men
hon var långt ifrån en sunt balanserad livsbejakerska. Det fanns hos
henne, heter det, något hedniskt "sinnligt lidelsefullt, som hennes
puritanska påbrå och puritanska uppfostran på det allvarligaste
fördömde". Hennes situation var ej sällan rent abnorm: "Ibland när det
var som allra roligast... kunde hon helt plötsligt bli tyst som om en
Icall hand lagts på hennes hjärta, och hon tänkte bestört för sig själv:
Men hur går det nu med min odödliga själ?" Hon hörde till den
utvalda skaran trasiga andar som när de skrattat åt tokerierna i
Pick-v^ickklubben efteråt kände sig skuldmedvetna över att de vågat ha
så roligt.
Sådan hade hon danats, kanske huvudsakligen genom sitt äktenskap
med Andrew, den religiöse fanatikern; en personligihet som var så
funtad, att han glömde köpa mer än en biljett till bröllopsresan,
vilken samtidigt skulle föra honom till hans missionsverksamhet.
Makarnas gemenskap i övrigt belyses rätt väl av följande: Carie nämnde
i ett samtal med dottern att Andrew nästan aldrig observerade hur
hon såg ut eller vad hon hade på sig. Emellertid inträffade det att
han en gång vid stin hustrus sjukläger blev gripen och anm.ärkte att
han aldrig förr observerat hennes vackra ögon. "Då hade jag varit
gift med honom i aderton år och just fött mitt sjunde barn!" Hans
historia, heter det i Kämpande ängel, var inte historien om man och
kvinna och barn ; där fanns inget om människors liv, av f esters glädje,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
