Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1938 - Gelfat, I.: Främre Orientens europeisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566 /. Gelfat
banonska industrin en svår kris, som varade till mitten av 1932.
Därefter lyckades man komma ur krrsen odh öka produktionen till 1936,
varefter händelserna i Palestina påverkat odi påverka även
affärslivet i grannländerna.
Mycket belysande är den sista ekonomiiska utvecklingen i Turkiet
odh Iran, där strukturändringen skett i mycket skarp form och i ett
mycket snabbt tem^po. Turkiet undergick en mekanisk och teknisk
omvandling. Staten uppträdde inte endast som hjälpare utan som
initiativtagare, som ledande och planerande kraft. Det sociala livets
omvandling och den intensiva utvecklingen av den moderna
bildningen förvandlade Turkiet till en agrar-industriell stat, särskilt i
fråga om de nyanlagda textil- och sockerindustrierna. Här har
Turkiet redan överflyglat Iran oöh Egypten; i varje fall följa dessa
länder Turkiets exempel.
En femårsplan för industrialiseringen framlades 1934, vilket
betydde att ett ekonomiskt efterblivet och primitivt jordbruksland
förvandlades till ett högst kultiverat land. Amerikanska experter hjälpa
till att genomiföra pilanen. Man bemödar siig att ta till vara de agrara,
mineraliska och industriella förutsättningarna och möjligheterna.
Eif-ter planens slutgiltiga genomförande kommer Tunkiet att besitta en
hel del företag inom sådana industrigrenar som framställning av
papper, konstsiden, keramik, glas, kemikalier, tyger o. dyl.
Den förefintliga bomullsindustnin, som redan 1933 sysselsatte
127,000 arbetare, skulle utvecklas till att ge arbete åt 350,000
personer. En förutsättning för denna industriella utveckling var utvidgning
av järnvägsnätet och vägarna, för att i detta förhållandevis stora och
glest befolkade land möjliggöra snabbare förbindelser mellan de av
klimatet beroende produktionszonerna och trakterna med rika
mineraltillgångar. Samtidigt förbundos landets inre delar med havet.
En autonom tulltariff har bidragit till att den turkiska
handelsbalansen redan år 1929 blev aktiv.
En liknande process pågår även i Iran. Grunden till landets
industriella utveckling har lagts av oljeimperialismen och finner sitt
uttryck i Anglo-Persian, numera Anglo-Iran-Oil-Company. Efter
kriget var Iran nästan uteslutande ett åkerbrukande land, om man
frånser oljeindustrin. År 1930 bestämde sig den iranska regermgen för
att systematisera sin ekonomiska organisation, vilket mnebar en
rationell exploatering av råvarorna och rationalisering av lantbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
