Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1938 - Händelser och spörsmål - Frankrikes ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Den kris, som Frankrike råkat in i och som det torde ta
ganska avsevärd tid innan landet kommer ut ur, bottnar
i ett desorganiserat näringsliv. Så mycket torde man kunna
vara överens om, även om de metoder som rekommenderas för att få
rätsida på det hela kunna mycket divergera. Hur regeringen Daladier och
i första hand finansministern Reynaud ser läget framgår klart av den
allmänna rapport, som avlämnats tiil republikens president i samband med
utfärdandet av de nya dekret, som blivit så ytterst omstridda.
Rappoirten börjar med att konstatera, att det finns ett
produktionsproblem, ett prisproblem, ett kreditproblem, ett arbetsproblem, men att
de alla dock bara äro olika aspekter av ett och samma problem^ den
franska krisen. För att den skall kunna på ett tilrfiedss!äilande sätt lösas,
måste man först och främst ha situationen klar för sig.
Landet har under åratal befunnit sig i finansiella svårigheter med
budgetimderskott, besvärligheter för skattkammaren och försämring av
statens kreditvärdighet. Man har försökt besparingar, skärpta skatter,
kreditexpansion men svårigheterna ha bestått. Man måste ha klart för
sig, att det finns bara en nationalinkomst, bara en penningmarknad.
Problemet blir då enkelt: hur stora äro utgifterna och i vilken
utsträckning kunna de mötas med skatter eller lån?
Utgifterna omfatta icke bara de egentliga statsutgifterna utan också
skuldamortering, de affärsdrivande verkens underskott och de kommunala
utgifterna. Utgifterna på den ordinarie budgeten kunna för 1939 beräknas
till 64,5 miljarder och då har man avstått från alla nya utgifter och
bedömt läget så objektivt som möjligt. Utgifterna fördela sig på följande
sätt i miljoner francs:
Försvaret Övriga Summa
Statsskulden ..................................... — 15,100 15,100
Pensioner, varav krigspensioner 7,473 — 13,500 13,500
Administrationen .............................. — 170 170
Statliga inrättningar ......................... 7,455 9,315 16,770
Material .......................................... 6,500 1,400 8,000
Allmänna arbeten .............................. 20 1,730 1,750
Understöd och bidrag ..................... 340 7,300 7,640
Diverse ........................................... 365 1,205_1,570
Summa 14,780 49,720 64,500
Statsskulden, pensionerna och de statliga inrättningarna utgöra
tillsammans 60 o/o av budgeten och de tåla ingen reducering och ej heller
de militära utgifterna, som utgöra 22 o/o. D. v. s. att 82 o/o av utgifterna
kan man inte göra något åt. Men också de övriga 18 o/o äro till stor del
fasta utgifter, som icke nämnvärt kunna minskas. 1,100 milj. gå till
understöd åt arbetslösa, vägarna måste hållas istånd o. s. v. Snarast kan
man motse ökade krav även här.
Frankrikes
ekonomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
