Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 23 dec. 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 584
lämpligt, men däremot kom det överraskande, att även
socialministerposten bytte innehavare. Då man kannstöpt om att det också skulle
innebära ändrade signaler, är det dock att hänföra till de lösa
konstruktionernas värld. Ombildningen är ett personskifte, men mera kan
icke läggas däri.
DET ÄR EN RÄTT UNDERLIG MENTALITET, som ger sig
tillkänna, då det förkunnas, att försvarsutgifter äro vi tvingade till,
och vi ha ingen rätt att hesitera, även om det skulle kräva mycket
tunga offer, så tunga att de ekonomiska framstegen inkomstmässigt
slukas, medan däremot behjärtansvärda sociala reformer blott
tillhöra önskemålen, som kunna och böra eftersättas. Det är alltid ett
motiv att säga nej nu, men man har sagt nej också tidigare, då man
gärna ville tro, att världen kunde bli förnuftig. Man kan naturligtvis
förstå resonemanget, ifall det bottnar i att en privat vinst på
rustningarna hägrar, men för folkhushållets del måste dock de vara långt
mindre "vinstgivande" än de sociala reformerna, som avse en
jämnare börda vid försörjningen av de gamla och ett bättre
tillgodoseende av barnens behov. Och man kan väl också fråga, om de
sociala reformerna äro bara utgifter. I den mån de bidraga till en
höjd standard böra de också öka efterfrågan, vilket är
förutsättningen, om näringslivet skall expandera.
Det är för motståndarna förvisso ett fynd, då man kan få ett
uttalande mot utsträckning av samhällets hjälp till barnen, på det de
må få bättre föida och bättre kliäder, från en person som i sitt yrke
har att handskas med just sådana ting. Då en socialdemokratisk
fattigvårdskonsulent träder upp och talar för fattigvårdens stränga
regler också då det gäller det unga släktet, kan man förstå att man
girigt tar ett sådant ställningstagande till intäkt för sitt motstånd.
Det må gärna erkännas, att det verkar mycket osympatiskt, t. ex. om
en person med mycket stor inkomst låter sina gamla föräldrar söka
tilläggspension, men det är inte riktigt detsamma, då fråga blir om
att samhället skall bidraga, så att barn kunna få riklig och riktig
föda. Man borde dock bli något betänksam, då en såvitt veterligt
alls inte medicinskt utbildad person med egen hemmagjord
sakkunskap blankt underkänner den verkliga sakkunskapens krav på
förnuftigare diet. Sista ordet lär väl inte vara sagt. Kan samhället till
rimlig kostnad genom hjälp åt barnen nå att människorna bli
starkare och bättre rustade för en produktiv insats, kan det vara en
befogad utgift, därvid fattigvårdssynpunkterna utan olägenhet må få
maka åt sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
