Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 23 dec. 1938 - Levy, Hermann: Engelsk socialförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586 Hermann Levy
så långt görligt ha ansvar för sig själv. Om han blev sjuk,
förväntades han ha sparat en tillräcklig summa medan han var frisk, och
att själv betala utgifterna för sjukvården. Detsamma gällde om
begravningen. Vid olyckshändelse förutsattes, att han skulle varit
försiktig, och vårdslöshet från arbetarens sida var inte något skäl
för att han skulle få ersättning utom i det fall att även
arbetsgivaren felat. I fråga om arbetslöshet dröjde det länge innan det engelska
folket och de engelska politikerna utanför arbetarpartiet fattade att
den var ett fenomen, som återkom regelbundet och som den enskilde
icke hade någon makt över. Man kunde ju förmoda, att dessa
ålderdomliga uppfattningar icke i våra dagar skulle ha något inflytande
på utformningen av socialförsäkringen, men en sådan förmodan vore
oriktig, även om förhållandena givetvis ändrats sedan den dag, då
socialförsäkring först infördes och åtminstone något statsingripande
förekom i striden mellan arbetsgivare och aAetare. Alltjämt finnes
dock en stark underström av individualistiska ideal närhelst det
offentligt föreslås någon reform av socialförsäkringen.
Ett bevis för detta kan man finna i det faktum, att genom det
engelska systemet för socialförsäkring privata försäkringsbolag och
försäkringsföreningar av arbetsgivare, som icke övervakas eller
kontrolleras av någon statlig myndighet, alltjämt ha hand om den
affärsmässiga adminisitraitiiomen av socialförsäkringen. Då Lloyd George
år 1911 framlade sitt stora förslag om sjukförsäkring hade han icke
endast att möta attacker från alla håll och kanter — inräknat från
de i huslig tjänst anställda — utan en mycket viktig sak skars helt
och hållet bort efter långa diskussioner med försäkringsbolagen,
nämligen ersättning vid dödsfall, vilket i de flesta länder ingår i all
sj-ulkförsäkring. Dennia, den s. k. Indiustriail Assurance (i Sverge
folkförsäkring eller liten livförsäkring), ett namn, som inte täcker sakens
innehåll, lämnades helt åt de privata försäkringsbolagen, framför allt
Prudential Assurance Company och en sorts ömsesidiga försäkringar,
s. k. Friendly Collecting Societies, vilka byggt upp en rörelse av
oerhört stor omfattning, där premieinkomsten numera årligen uppgår till
omkring 65 milj. pund (1,3 miljarder kronor), medan en fond om
över 300 milj. pund (6 miljarder kronor) garanterar förpliktelsernas
uppfyllande.
Arbetarna liksom engelsmän i små förhållanden överhuvud taget
frukta som ingenting annat en ’’billig" begravning och de spara sina
ören och kronor för att vara säkra om en hederlig jordafärd. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
