Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 23 dec. 1938 - Edberg, Rolf: »Den sjuke mannen» som blev frisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596 Rolf Edberg
lials över ’huvud kasta sig i landsflykt. Det skulle emellertid dröja äiinu
någon tid, innan frågan om statsformen definitivt bestämdes. I slutet
av oktober 1923 utropades republiken, och Kemål utsågs till dess förste
president.
Nu började på allvar det uppbyggnadsarbete, som inför en förvånad
värld skulle visa vilken fabulös inneboende kraft det turkiska folket
förfogade över. Feberkurvan skulle hastigt sjunka för ’’den sjuke
mannen", om vars tillfrisknande skadeglada läkare uppgivit allt hopp.
Ännu höll Muhammeds suggestiva lära folket helt i sina klor, och de
hade funnits, som önskat att Kemål skulle axla kalifens mantel och
bli den heliga trons banerförare. Men Kemål och hans närmaste män
insågo, att skulle det turkiska folket väckas ur sin törnrosaslummer
måste islams välde brytas. Ett av den nye statschefens första
åtgöranden blev att helt enkelt avskaffa kalifatet. De trogna knorrade,
men Kemål bet läpparna samman och fortsatte. Nästa åtgärd blev att
förstatliga skolväsendet och förbjuda alla de muhammedanska skolor,
som hos det uppväxande släktet skulle inympa Koranens heliga bud.
De trogna knorrade än mera, men Kemål fortsatte obevekligt. Fezen,
som symboliserade ottomanskt förfall och reaktion, utbyttes mot caps
och plommonstop, slöjan drogs från kvinnornas ansikten, och
månggiftet förbjöds. Dervischordnarna upplöstes, och imanerna förbjödos
att visa sig utanför moskéerna i ämbetsdräkt. Redan allt detta betydde
en revolution, som fullständigt kullkastade seklers bruk och seder.
Men Kemål unnade sig ingen vila, han fortsatte oförtrutet vidare.
1928 påbjöds den latinska skriften i stället för den heliga arabiska,
som emellertid alltjämt vållar västerlänningen bry på gamla ännu
gångbara piastrar. Den närmaste följden av denna åtgärd blev att
tidningarnas upplagor sjönko katastrofalt. Ingen kunde ju läsa dem,
och antikemalisterna profeterade om att den djärve presidenten nu
huggit i sten. Men han gick före med gott exempel och lärde den
unga generationen läsa den västerländska skriften. Tidigare hade
90 % av folket varit analfabeter, nu skulle alla helt enkelt lära sig
läsa och skriva. Det dröjde inte länge förrän tidningarnas upplagor
blevo mångdubbelt större än de någonsin varit. Samtidigt satte man
igång med att reformera språket, som delvis var så uppblandat med
persiska och arabiska ord, att den enkle turken inte kunde förstå de
högre Idasserna. Språket rensades radikalt från lånord, och sedan
1933 sammanträder varje år en språkmannakongress för att bestämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
