Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Olsson, Ejnar: Förslaget till omorganisation av uppbördsväsendet och folkbokföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Ejnar Olsson
föringen, som här omöjliggör ett framgångsrikt och tillräckligt snah’bt
efterspanande av det restförda skatteklientelet.
Kommitterade ha därför, i enlighet med givna direktiv, upptagit
hela frågan om folkbokföringens omorganisation.
När under 1500-talet den moderna staten började växa fram och
det allmänna började få allt större krav på den enskildes bidrag till
underhåll av försvarsmakt och administration, framstod också från
statens sida en önskan att få vetskap om vilka personer, och hur
många, som kunde bidraga till statens utgifter. Det förfaringssätt,
som här kom till användning fick redan tidigt namnet
mantalsskrivning, d. v. s., som det står i 1556 års fogdeordning för Finland, att
fogdarna skulle låta uppteökna "hur mycket mantal vore i var by
och gård, både mankön och kvinnkön, vart slag för sig och hur
åldriga de voro". Vid ungefär samma tid hade prästerskapet börjat
föra förteckningar över sina församlingsbor för att kunna övervaka
deras religiösa nit. Så småningom utvecklade sig det hela så att dessa
kyrkoböcker fingo ligga till grund för mantalsskrivningen. Den
princip som här kommit till synes består, med de förändringar som
betingas av utvecklingen, i den dag som är.
Vår nuvarande kyi^kobokföringsförordning daterar sig från år
1915. Enligt denna förordning skola i varje församling, vilken i vissa
fall enligt Kungl. Maj :ts beslut kan uppdelas i
kyrkobokföringsdistrikt, föras följande kyrkoböcker, nämligen församlingsbok, i
vilken samtliga församlingens invånare skola finnas upptagna, samt
bok över obefintliga. Vidare inflyttningsbok, utflyttningsbok,
födelse-odh dopbok, konfirmationsbok, lysnings- och vigselbok samt död- och
begravningsbok. Meningen med kyrkobokföringen är givetvis den, att
vid varje tidpunkt folkmaterialet skall vara fullständigt och riktigt
registrerat samt kunna lämna alla de uppgifter, om vilka kyrkböckerna
skola innehålla upplysning. Kommittén säger bl. a.: "Till följd av
samhällsverksamhetens utveckling och intensifiering hava under de
senaste decennierna folkbokföringens uppgifter i förvaltningens tjänst
blivit alltmera maktpåliggande. Kraven på fullständighet och
riktighet i folkbokföringen hava därigenom skärpts. Samtidigt har
emellertid tillfredsställandet av dessa krav försvårats, framförallt genom
befolkningens alltmera tilltagande rörlighet. Sedan lång tid tillbaka
har från skilda håll gjorts gällande, att vår nuvarande folkbokföring
icke är mäktig de arbetsuppgifter, inför vilka utvecklingen ställt
densamma, och att en revision av lagstiftningen på området är av
behovet påkallad".
Som bekant verkställes i vårt land tid efter annan, vanligen vart
tionde år, folkräkningar. Sedan sekelskitet ha sådana ägt rum åren
1900, 1910, 1920 och 1930 samt, efter hemställan av den s.k.
befolkningskommissionen, jämväl år 1935. Dessa folkräkningar bygga
på utdrag av församlingsböckema ooh ange sålunda den s. k. rättsliga
folkmängden medan i andra länder den faktiska befolkningen räknas
direkt. Därjämte uträknas till jämförelse och kontroll folkmängden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
