Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Olsson, Ejnar: Förslaget till omorganisation av uppbördsväsendet och folkbokföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Ejnar Olsson
när böckerna bliva ftillskrivna måste nya böcker läggas tipp, varvid
samtliga i församlingen boende skola föras över till den nya boken.
Härvid förekommer ibland att en del personer tappas bort och att en
éél dubbelskrivas. Dessutom kunna viktiga upplysningar om
vederbörande hoppas över eller skrivas i fel kolumn.
Frågan om folkbokföringens ökade effektivitet har ett flertal
gånger föranlett motioner i riksdagen. 1924 års uppbördssakkunniga
framlade även förslag i frågan, vilket dock fiok falla liksom frågan
om uppbördsväsendet. Dessa två frågor höra så intimt samman att
de böra lösas i ett sammanhang.
Det förslag de sakkunniga nu framlägga bryter radikalt med den
gamla ordningen. Visserligen skola prästerna som regel fortfarande
handha den lokala folkbokföringen men de skola i sin egenskap av
folkregisterförare lyda under länsstyrelserna och icke som nu under
domkapitlen. I sådana orter, framför allt rikets större städer, där
arbetet med folkbokföringen kan tänkas bliva alltför betungande för
prästerskapet skall Kungl. Maj :t kunna besluta om civila
folkregisterförare. Att helt skilja prästerna från uppgiften att handha
folkbokföringen har icke ansetts lämpligt enär den kännedom, som
dessa ha om befolkningen i respektive församlingar, ansetts vara av
värde för registreringens rätta handhavande. Därjämte kan man peka
på det förhällandet att befolkningen sedan århundraden varit van
att i folkbokföringsärenden vända sig till prästerna. Härtill kommer
att om prästerna skulle befrias från arbetet med folkbokföringen
skulle svårlösta problem, framför allt av ekonomisk natur, uppstå
rörande statskyrkans verksamhet.
Systemet med folkbokföringsböcker med fasta blad övergives och i
stället föreslås införande av kortregister. Härifrån skulle dock vissa
undantag göras, varom mera nedan.
För varje person upplägges ett kort, varå skall antecknas alla de
data, som av gammalt funnits antecknade i kyrkböckerna. Som en
betydelsefull nyhet noterar man bl. a. att man infört begreppet
födelsehemort. Hittills har det ju varit så att en person, som fötts på ett
barnbördshus, antecknats som född i den församling eller ort, där
detta varit beläget, ehuru modern vistats i denna ort endast för att
erhålla förlossningsvård. Konsekvensen av denna ’’felaktiga"
födelseort kan exemplifieras genom följande. Antag att en moder, som i hela
sitt liv ’bott i någon av Stockholms grannkommuner föder ett barn på
ett barnbördshus i Stockholm. Detta barn blir då antecknat som fött
i sistnämnda stad. Barnet blir vuxet och flyttar till Stockholm. Vid
en folkräkning kommer vederbörande givetvis att räknas in bland
dem, som bo och äro födda i Stockholm, varigenom det procenttal,
som anger i Stockholm boende men annorstädes födda blir för litet.
För den, som önskar studera inflyttningens storlek till städerna bli
uppgifterna missvisande.
En arman nyhet är att å kortet skall i förekommande fall jämväl
anteckning göras om ras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
