Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Olsson, Ejnar: Förslaget till omorganisation av uppbördsväsendet och folkbokföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Ejnar Olsson
upplysningar samlade på ett ställe. Ur befolkningsstatistisk synpunkt
är detta av stort värde t. ex. i de fall man vill göra en undersökning
av totala antalet barn i äktenskapen, en undersökning, som nu är
omöjlig att göra utan att tillgripa mer eller mindre approximativa
metoder. Även för dödsboutredningar blir det nu föreslagna systemet
av betydelse ocih släktforskarens arbete torde underlättas väsentligt.
Redan 1925 års uppbördssakkunniga föreslogo införandet av s. k.
medborgarkort och frågan har även väckts motionsledes i riksdagen.
Även denna kommitté föreslår införandet av en sådan anordning. Detta
kort skulle upptaga de mera väsentliga data, som gälla för
veder^bö-rande och skulle i stor utsträckning kunna användas i stället för
åldersbetyg samt såsom identitetshandling enär man föreslagit att
detsamma jämväl skulle förses med fotografi.
Liksom ifråga om skatteuppbörden har även här endast redogjorts
för de förslag som mera diräkt beröra den stora allmänheten. Att
beskriva det tekniska och administrativa förfarandet skulle föra för
långt och har i stort sett endast intresse för fackmannen.
I den tredje delen av betänkandet upptages frågan om det
administrativa ordnandet av uppbörd och folkbokföring samt kostnaderna
enligt olika alternativ.
Tre olika förslag framläggas. Skillnaden mellan dessa är
förnämligast att söka i olika organisation av uppbördsväsendet medan
folkbokföringens organisation skulle vara likadan i alla tre.
Engångs-utgifterna för de olika förslagen ha av de kommitterade beräknats
till 6,3, respektive 7,2 och 9,8 miljoner kronor. I dessa kostnader ha
då inräknats utgifter för inköp av viss maskinell utrustning, som
i hög grad kommer att underlätta det årliga arbetet med taxering och
uppbörd.
De årliga utgiftsökningarna enligt de olika alternativen skulle uppgå
till i runt tal respektive 4,o, 4,5 och 4,7 miljoner kronor. De
nuvarande kostnaderna för uppbördsväsendet, såväl det statliga som det
kommunala, ha beräknats utgöra något över 2,5 miljoner kronor.
Att kostnaderna bliva stora synes av ovanstående, men de torde
vara ofrånkomliga om man äntligen vill lösa frågan om
uppbördssystemet och folkbokföringen rationellt utan halvmesyrer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
