Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Strandlagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 Händelser och spörsmål
Strandlagen. Få sakkunnigeutredningar ha väl väckt så stridiga känslor
till livs som det framlagda förslaget till reglering av
strandbebyggelsen m. m. Förslaget har stött på en häftig opposition
från många olika håll men fått endast få försvarare. En av
anledningarna till detta i och för sig ganska underliga förhållande, då det gäller
ett förslag, som framlagts av en kommitté, som väl icke uteslutande men
till större delen bestått av personer med sunt borgerlig åskådning, får
väl sökas däri att förslaget synes vara särdeles svårbegripligt. Ingen
synes ännu ha fullt klart för sig vad det innebär och vad det icke
innebär och sannerligen det kan garanteras, att nedanstående referat är riktigt.
Missförstånd kunna naturligtvis förklaras dels med bristande förmåga
att fatta framställningen och dels med att den verkligen är dunkel. Men
säger man för mycket, om man säger, att betänkandet är sällsynt illa
skrivet?
Den nya lagen föreslås skola äga giltighet för samtliga stränder vid
saltsjön samt sjöarna Vänern, Vättern, Mäla,ren och Hjälmaren;. På den
punkten synes ingen tvekan kunna råda om tolkningen. Likaledes synes
klart, att det föreslås, att till strandområde skall räknas såväl mark som
vatten inom ett avstånd av 500 m. från strandlinjen, vilket alltså ger en
remsa om en kilometers bredd. Det synes va,ra rundligt tilltaget och
kanske rent av tilltaget med prutmån.
Som allmän regel synes också skola gälla, att inom detta
strandområde byggnad icke skall få uppföras annat än inom fastställt
byggnads-område, dit då också räknas fastighet med en areal icke överstigande
1,000 kvadratmeter, därå byggnad finns uppförd. Vid fastställande av
byggnadsområde, skall tillses, att ett bälte närmast stranden, avpassat
efter landskapets beskaffenhet, skall lämnas fritt från bebyggelse. Icke
heller i övrigt skall bebyggelse tillåtas, som kan väntas skada strandens
natur och egenart. Vidare får byggnadsområde ej bestämmas på sådant
sätt, att markägarens möjligheter att utnyttja sin egendom komma i
uppenbart missförhållande till egendomens värde, vilket icke säges bli
fallet, om byggnadsområde omfattar minst 70 o/o av inom
strandområdet belägen för bebyggande användbar mark.
Under förutsättning, att detta är rätt fattat, vad är det då man vill
vinna? Det framgår icke. Det säges helt enkelt, att allmänheten enligt
gällande rättsgrundsatser tillkommer en ganska vidsträckt om än till sin
omfattning något obestämd rätt att taga sig väg över och vistas å
annans mark samt att bada vid annans strand. Nog förefaller den av
denna formulering vara obestämd. Föreligger den? I annat fall lär den
väl inte bli större av att ägaren inte får bebygga stranden.
Vad förloras genom den föreslagna lagstiftningen? Ja, allmänheten
torde väl inte förlora någonting, men de nuvarande markägarna kunna
kanske ha sina invändningar. Visserligen säges det, att en Oirdnad
bebyggelse bör vara till gagn även för den nuvarande ägare, som kan vilja
exploatera sin egendom, men i nästa andedrag talas det om att man bör
undvika alltför ingripande regleringar för att slippa ersättning till
markägaren. Den ringa inskränkning i hans dispositionsrätt, som förslaget
förutsätter, anses ej motivera dylik ersättning. Det är kanske riktigt, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
