Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 feb. 1939 - Vanner, Al: Tredje femårsplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Al Vänner
lagts icke blott under den första femårsplanen utan också under den
andra, uppgives ha utvecklats mycket snabbt.
Jämfört med 1932, den första planens sista år, skulle
industriproduktionen ha ökat med 120 %, medan den andra planen blott
förutsatt 114 %. Man framhäver särskilt stachanov-rörelsens välgörande
inflytande, med vars hjälp arbetarnas produktivitet stigit med 82 %
i massindustrin mot förutsatta 63 %. Stegringen gäller även
arbetslönerna. Genomsnittligt skulle lönen ha stigit med mellan 113 och
114 % under andra planens år, d. v. s. den skulle ha mer än
fördubblats. Samtidigt sägas statsutgifterna för kulturella och liknande
ändamål ha mer än tredubblats. Särskilt bönderna synas ha mått väl av
utvecklingen, ifall siffrorna äro riktiga. Deras bruttoinkomst lär ha
stigit med 170 %. Ökningen gäller också konsumtionsindustrierna.
Produktionen av konsumtionsvaror uppgives ha stigit med över
100 %.
Utvecklingen lär ha fortsatt under 1938, så att industriproduktionen
detta år låg 11 % över 1937 års eller i 412 % av 1929 års. Men 1929
betyder för Ryssland icke detsamma som för västerlandet. Då fanns
ingen industri i västerländsk mening i Ryssland eller var i varje
fall av långt ringare betydelse. En ökning med 300 % betyder därför
inte alls detsamma. Ökningarna kunna överhuvud icke jämföras på
det sättet. Det erkännes också senare i rapporten, att om man i
stället räknar med produktionen per individ, Ryssland alltjämt ligger
långt efter de industriellt mera utvecklade länderna i Europa och efter
Förenta staterna. Det ges också exempel, vars riktighet icke
kontrollerats. Sålunda skulle produktionen av elektrisk kraft ha utgjort
endast något mer än en sjättedel av produktionen i Förenta staterna per
individ räknat, produktionen av tackjärn ha utgjort en tredjedel av den
i Förenta staterna, produktionen av stål en fjärdedel o. s. v.
Detsamma gäller om framställningen av konsumtionsvaror såsom textilvaror,
papper etc. Att utjämna denna skillnad ställes upp som målet för den
ryska industrin. Då först kan kommunismen sägas ha segrat över
kapitalismen, ja man skulle nog gärna önska, att den också visade sig
kunna prestera något bättre, för att segern verkligen skall bli en seger.
Den nuvarande produktionen i västerlandet har ju dock den utdömda
kapitalismen lyckats med och ändå är det inte bättre än det är. I
fortsättningen understrykes det ock, att man måste gå förbi västerlandet.
Fördenskull bör den ryska industrin även i fortsättningen utbyggas
och detta inte endast kvantitativt utan också kvalitativt. Nya metoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
