Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 feb. 1939 - Blomberg, Erik: Demokrati förpliktar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Demokrati förpliktar 83
som den engelska medelklassen och även delvis arbetarklassen
förvärvat. I andra länder som exempelvis Sverge ha rika naturtillgångar
inom landets gränser, plus ett gynnsamt handelsläge spelat en
motsvarande roll. Världskrigets och de stora krisernas påfrestningar ha
därför inte behövt få samma revolutionära efterverkningar i de
demokratiska som i andra länder.
Tyskland och Italien däremot var långt mindre avancerade i sin
politiska författning vid den borgerliga kapitalismens och
industrialismens inbrott. Förseningen vållades bl. a. av den nationella splittringen
i småfurstendömen och av starka feodala rester i statsväsendet. Först
under 1800-talets andra hälft uppstod konungariket Italien under
in-bördesstrider mellan de olika furstarna, kyrkostaten, de liberala
folkrörelserna och under inblandning av främmande stormakter, likspm
kejsardömet Tyskland efter preussarnas seger över österrikare,
sach-sare och fransmän slutligen lyckades förvandla ett splittrat
statsförbund till en enad förbundsstat. Men den politiska splittringen var
givetvis inte övervunnen med det formella enandet, den har gång
efter annan måst bekämpas med tvångsregemente inåt och högröstad
självhävdelse utåt. Enhetsverket hos dessa nationer tog så lång tid
och så mycken kraft, att de helt och hållet distanserades i den
internationella konkurrensen. De bästa bitarna voro redan borta, när de
kommo fram till bordet och brutalt satte armbågarna i sina grannar.
Hypernationalismen, som slutligen drevs till sin spets i fascismen,
bottnade alltså både ekonomiskt och politiskt i ganska välgrundade
mindervärdighetskänslor. Efter världskrigets slut hade Tyskland inga,
Italien obetydliga kolonier, där deras återvändande officerare och
unga soldater kunde få möjligheter att skapa sig en ny bana. Den i
synnerhet i Tyskland talrika och inflytelserika medelklassen, som så
hårt träffades av krigets följder, krigsskulderna, inflationen, var
dessutom i själ och hjärta föga berörd av den demokratiska författningen
på ytan, parlamentarismen som den store riksenaren Bismarck själv
betraktat endast som ett nödvändigt ont. Med sina lydaktiga
tjänstemannainstinkter hängde de alltjämt fast vid det gamla
ståndssamhället och vid absolutismen av Guds nåde. När många av dem under
de värsta krisåren ruinerades och deklasserades kunde de visserligen
vinnas för revolutionära stämningar, för en social omvälvning, men
en omvälvning bakåt, en reaktionär "revolution" av det slag som
fascisterna (och kapitalisterna) satte i scen. Det sociala missnöjet
och det nationella missnöjet likriktades i den rörelse och regim, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
