Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Västberg, Disa: Kvinnorna i den socialdemokratiska rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 Disa Västberg
Partiets valkonferenser ha dock ingenting försummat när det gällt
att inpränta ABC om nödvändigheten av kvinnornas aktivisering och
upplysning. Hela raden av dylika konferenser ha i olika vändningar
inskärpt detta. 1921 års valkonferens förordade speciella
kvinnomöten med lockande och lämpliga program samt ålade partidistrikten
att genom direkt anslutning eller genom kvinnoklubbar få kvinnorna
till partiet. Konferensen 1923 uppfordrade distrikten och
arbetarkommunerna att icke endast moraliskt utan även ekonomiskt stödja
bildandet av kvinnoklubbar samt där klubb icke omedelbart kunde
bildas ordna kurser i föreningskunskap för att utbilda lämplig ledning
för en blivande kvinnoklubb. Och vid partiets valledarkonferens 1926
antogs följande detaljerade aktionsprogram:
"Det är uppenbart i partiets intresse att kvinnorna i största utsträckning
bliva aktiva medlemmar i partiet. De manliga partimedlemmarna skola i högre
grad än som nu synes ske påverka sin kvinnliga bekantskapskrets att ansluta
sig till arbetarekommun eller kvinnoklubb.
Arbetarekommunerna böra, genom möten, föredrag och personlig agitation,
främja bildandet av socialdemokratiska kvinnoiklubbar eller särskilda
kvinnosektioner inom sitt arbetsområde samt, där klubb saknas, verka för spridningen
av Morgonbris. Vidare böra, särskilt vid valtillfällen, ordnas instruktions- och
agitationsmöten för kvinnorna.
Det är önskvärt och nödvändigt att kvinnorna, där lämpliga krafter stå
till förfogande, utnyttjas i det inre partiarbetet och i den yttre agitationen
samt att de, synnerligast i kommuner där vårt parti har en stark ställning,
i mån av kvalifikationer för ifrågakommande uppdrag bliva representerade
på det offentliga livets skilda områden.
Samarbetet bör äga rum mellan arbetarekommun och kvinnoklubb, liksom
mellan partidistrikt och kvinnodistrikt, rörande agitations- och
upplysningsarbetet bland kvinnorna, och arbetarekommuner och partidistrikt böra stödja
arbetet för kviinnornas fostran, upplysning och organisering."
Genom beslutet 1928 att anställa en särskild kvinnlig
partisekreterare, genom de årliga anslagen till kvinnoförbundets agitation,
genom det goda samarbetet mellan partiet och kvinnoförbundet, genom
sina klara deklarationer i aktuella situationer etc. har partiets ledning
visat att den menar allvar med talet om att kvinnorna måste
organiseras och skolas för parti- och samhällsarbetet, men mot denna
ljusbild framstår i allt skarpare relief den nästan otroliga slentrian och
fördomsfullhet som ännu råder i mycket vida kretsar i partiets
grundorganisationer och bland menige partivänner runt om ute i landet mot
varje rationellt försök att övervinna det kvinnliga motståndet på
detta vitala område. Men här duger snart ingen som helst ursäkt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
