Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Hirdman, Gunnar: Socialdemokratin och bildningsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Gunnar Hirdman
flexionen kanske göras: Tänk om Arbetarnas Bildningsförbund
också vore femtio i stället för tjugusju år! Ett sådant yttrande kunde
dock missförstås — på flera sätt.
Självfallet utföra både de fackliga och politiska rörelserna ett
skolningsarbete bland sina medlemmar och har genom sin roll i det sociala
livet ett stort inflytande på arbetarklassens kulturella höjande. Men
just därför, just emedan arbetaren med hjälp av facklig och politisk
rörelse blivit så mycket mera medborgare och så mycket mera
människa än fordom, just därför är det nödvändigt att rörelsens
kulturella gren, ABF, blir så nära som möjligt jämnbördig med de andra.
Och att samhörighet och samverkan grenarna emellan stärkes.
Självfallet bedrevos skolningsarbete och studier inom
arbetarrörelsen även före ABF:s tillkomst. Många fackföreningar,
arbetarkommuner, ungdomsklubbar, NOV-loger o. s. v. hade egna bibliotek.
Mångenstädes hade man gemensamma arbetarbibliotek. Första
ansatsen i riktning mot ett ABP" var förresten ett försök att samordna
dessa arbetarbibliotek. Föreläsningar i sociala, vetenskapliga och
litterära ämnen vid sidan av de politiska föredragen förekommo
också. En del organisationer hade särskilda skolningsmöten, som
påminde om de senare studiecirklarna. Dessutom voro många
arbetarrörelsens medlemmar med i nykterhetsrörelsen och fingo del av
dess bildningsarbete. Som bekant började dess
studiecirkelverksamhet tio år innan ABF skapades.
Folkbildningsarbetet i form av föreläsnings föreningar, bibliotek,
kurser och möten, inspirerat och lett av människor som Anton
Nyström, Hjalmar Öhrvall, Emil Svensén, Ellen Key, Knut Kjellberg,
Odal Ottelin, Natanael Beskow m. fl. fanns ju före ABF och hade
sitt gagnande inflytande på arbetarrörelsen. Folkhögskolan betydde
inte sä mycket, men 1906 kom Brunnsvik till, och därmed var även
kontakt åt det hållet.
Som sagt, svensk arbetarklass hade bildningsmöjligheter före ABF :s
tillkomst, både inom och utom arbetarrörelsen. ABF:s tillkomst
betydde med hänsyn till detta två ting: 1) arbetarrörelsen tog själv
hand om de kulturella omsorgerna — arbetarklassens skolning,
studier och bildning skulle vara dess eget verk; 2) inom
arbetarrörel-ren genomfördes en arbetsfördelning. Partiet och
fackföreningsrörelsen hade fullt upp att göra med de politiska, resp. fackliga
frågorna. Ansvaret för skolningsarbetet och bildningssträvandena
lämnades åt Arbetarnas Bildningsförbund. Men därmed blev också ABF
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
