Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Apelqvist, Seved: Kooperativ produktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 Seved Apelqvist
listiska företagarvärlden, icke till de kooperativa företagen utan till
den stora massan av konsumenter, till de små enskilda hushållen.
Och det kanske bör påpekas, att fördelarna av prissänkningarna icke
begränsa sig till konsumtionsföreningarnas medlemmar. Då de
privata företagen inom såväl industri som varudistribution måste
anpassa sig till den nedåtstigande kooperativa priskurvan, få även de
enskilda köpmännens kunder nytta av kooperationens
antimonopolis-tiska aktioner. Och så länge endast en relativt liten del av den totala
detaljhandelsomsättningen redovisas av konsumtionsföreningarna, blir
i verkligheten resultatet av Kooperativa förbundets prissänkande
ingripanden, att större delen av de totala besparingarna komma att
falla på de hushåll, som göra sina inköp hos de privata köpmännen.
Det är emellertid icke endast på levnadskostnaderna som
konsumentkooperationens prisreduceringar har en välgörande inverkan.
Erfarenheterna ha klart givit vid handen, att prissänkningarna ha en
mycket stimulerande effekt på de av prisreduceringarna berörda
delarna av näringslivet. Då priserna sjunka, ökas efterfrågan inom
varudistributionen, vilket givetvis snabbt återverkar på industrin.
Industriföretagen beredas möjlighet att effektivare än tidigare
utnyttja sin kapacitet och det i företagen investerade kapitalet. I många
fall leder den ökade produktionen till starka
rationaliseringsåtgärder, men i allmänhet blir följden också en mer eller mindre kraftig
ökning av sysselsättningsvolymen. Nya arbetstillfällen skapas.
Prissänkningarna återverka även på andra områden av näringslivet än de
direkt berörda, därigenom att de stora konsumentmassornas ökade
köpkraft icke helt absor^beras för ökad efterfrågan på de produkter,
vilkas priser sänkts, utan även tas i anspråk för inköp av andra varor.
Företagarnas monopolvinster, tidigare koncentrerade på ett fåtal
händer, få i de många hundratusen varuförbrukarnas ägo en helt annan
spridning.
Att reaktionerna bli just dessa, framgår av erfarenheterna inom
de industrier, där Kooperativa förbundet framtvingat
prisreduceringar. Vi kunna nöja oss med ett belysande exempel.
Åren 1924—1925—1926 höll sig produktionen av galoscher och
gummiskor i de svenska fabrikerna vid omkring 4,7 milj. par om
året. År 1926 övertog KF fabriken i Gislaved och året därpå började
verkningarna härav att framträda. Priserna sjönko mycket kraftigt, i
vissa fall med 50—60 proc. Produktionen växte. År 1927 steg tillverk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
