Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - När socialismen bröt sig väg - Tingsten, Herbert: Kyrkan och den sociala frågan vid socialismens framträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkan och den sociala frågan vid socialismens framträdande 2?>9
otryckta predikningarna; snarare synes det antagligt att de
synpunkter, som utmärka de förra, i de senare hävdats mera reservations fritt.
I den mera direkt kyrkliga förkunnelsen ingå moment, som äro
ägnade att verka i konservativ riktning. Då det jordiska livet betraktas
som endast en förberedelse till ett kommande liv, i vilket den dygd,
som förbisetts på jorden, skall belönas, och den orättfärdighet, som
här varit segerrik, skall bestraffas, måste de yttre villkoren,
framgången och misslyckandet, rikedomen och fattigdomen, framstå som
mindre väsentliga. Himmelriket kan för de fattiga tjäna som
ersättning för den politiska utopin. Härtill knyter en annan, likaledes i den
prästerliga förkunnelsen ständigt hävdad tanke. De jordiska
förhållandena äro i stort sett — även om en viss viljefrihet iför de enskilda
antas föreligga — ordnade i enlighet med Guds vilja. Angrepp mot
den bestående ordningen innebär sålunda en kritik av Guds verk.
Det är utifrån dessa tankegångar, som prästerna förde en politisk
propaganda. Först märkes då, att kyrkans män ständigt betona
plikten till tröhet odh lydnad mot överheten. Här, Hksom i det följande,
kunna blott några representativa exempel anföras. En god kristen är,
heter det i en av tidens mest spridda predikosamlingar, alltid en god
medborgare, "som giver överheten det överheten tillhör . . . Det är
sant, att sunda förnuftet säger oss, att överhetens lovliga befallningar
böra åtlydas, så framt landet skall vara lyckligt; men Jesu lära sätter
denna angelägenhet i så mycket ljusare dag, som den förbinder oss
därtill genom Guds egen befallning, varigenom överhetens lagar bliva
medelbarligen Guds egna lagar.’’ Kristendomen ’’är den säkraste
grundval både för den regerandes tron och undersåtarnas uppkomst
och säkerhet".^ I en annan samling uttalas, att "inrättningen av
överhet kan ej vara annat än god, ty Gud kan ej göra annat än det, som
är gott . . . När således en människa säger sig söka Guds rike och
icke vill låta ödmjuka sig till lydnad för all mänsklig ordning och den
synliga överheten, så kan hon heller icke i det fördolda vara andarnas
fader underdånig, och i samma mån, som olydnad och uppstudsighet
får råda emot Guds mänskliga ordning, i samma mån hindrar hon
Guds saktmodiga ande att vaka på sitt hjärta. Därför är det en god
och härlig övning för den, som söker Guds rike, att vara mänsklig
ordning underdånig för Herrens skuir’.^ På detta sätt togo kyrkans
män i sin principiellt religiösa förkunnelse ställning till de
författningspolitiska problemen. Den bestående regimen, särskilt den
självständiga konungamakten, betecknades som den av Gud givna. Lika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
