Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - När socialismen bröt sig väg - Tingsten, Herbert: Kyrkan och den sociala frågan vid socialismens framträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkan och den sociala frågan vid socialismens framträdande 2?>9
veten genom att intala dem, att vad socraldemokratin fordrar även
fordravS av rättfärdigheten och kärleken."^" Än mera kärvt formule^
rade biskop Rundgren sitt fördömande av socialdemokratin vid 1893
års prästmöte i Karlstad.^^ ’’Våra ekonomiska lagar... lämna varje
hederlig man och kvinna rättighet till självförsörjning, och tillgången
till undervisning är öppen för alla. Under sådana förhållanden kan
den lekamliga nöden icke vara så skriande, att den hos folket bör
väcka missnöje odh förbittring. M(en tyvärr saknas hos oss såsom
överallt den ödmjukhet oöh det /tålamod, som övervinner många
vedervärdigheter." — I ^lera av mindre representativa målsmän för
kyrkan hållna predikningar eller föredrag framfördes vid denna tid
på en gång antisocialistiska och vagt kristligt-sociala synpunkter.^^
Det bör slutligen erinras om, att N. Söderblom vid
religionsvetenskapliga kongressen i Stockholm 1897 hävdade en synpunkt, som
då var i viss mån originell men efterhand vunnit »starkt fäste inom
kyrkan.^^ Hans föredrag om ’’Religionen och den sociala
utvecklingen" upptog delvis gängse kristligt-sociala tankar, men framför allt
gjordes gällande, att kyrkan icke ifinge binda sig vid något ekonomiskt
och socialt isystem; man finge (ej "samoka religionen vid ett nu
befintligt eller redan förbigånget socialt tillstånd". Denna ifrämst med
hänvisning till religionens speciella verksamhetsområde motiverade
synpunkt innehöll i själva verket ett kyrkopolitisikt program, ägnat att
trygga kyrkans fortvaro under växlande regimer; genom att icke
binda sig, genom att visa tolerans borde kyrkan kunna bevara sin
ställning.
Kyrkans ställning till den sociala frågan odh särskilt till
socialdemokratin kan sålunda schematiskt karakteriseras genom de tre
ärkebiskoparna Reuterdahls, Sundbergs och Söderbloms refererade
uttalanden. Reuterda^hl representerar den oreflekterade sociala
konservatism, som var naturlig före de radikala rörelsernas
framträngande. Den bestående samhällsordningen, de ekonomiska olikheterna
tedde sig självklara; kyrkans män hänvisade till jordelivets ringa
betydelse och det flyktiga och bedrägliga i all titolig lycka. Under den
socialrevolutionära och marxistiska socialismens tryck iblev en
samtidigt milt socialreformatorisk och aggressivt samhälls^bevarande
inställning dominerande; den får sitt mest auktoritativa uttryck i
Sundbergs stora angrepp mot socialismen år 1891. Söderblom, som blev
ärkebiskop samma år som socialdemokratin blev landets största parti,
i6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
