Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 26 apr. 1939 - Ahlgren, Stig: Nyhet och sensation i historisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyhet och sensation i historisk belysning 283
man kring något som kunde kallas den e f if e k t i v a d y g n t u
g-g a n, avskils mekaniskt en del av materialet och bildar
grundstommen till den populära veckopressen. Först från detta givna ögonblick
i det imateriella underlagets utvecklingshistoria kan man skilja på
vad vi mena med dags-, vecko- och månadstidningar. All periodisk
press är från början veckopress. Om man anser att
opinionsbildningen är ett viktigare journalistiskt faktum än nyhetsförmedlingen,
ligger det vidare närmare till hands att i gamla tiders veckopress se en
föregångare till den moderna dagstidningen. De gamla nyhetsbladen
innehöll nämligen aldrig några "opinioner". Gerhard Menz
diskuterar i "Die Zeitschrift" (Stuttgart 1928), om man överhuvud kan
utsäga vad som skiljer tidningen och tidskriften från varandra.
Aktualitet? Men det finns aktuella bildtidskrifter. Daglig edition? Men
det finns landsortstidningar som kommer en gång i veckan, o. s. v.
Enklast är att i vart enskilt fall säga vad man avser med tidning och
tidskrift.
Nyhets-, förströelse- och bildningsbladen måste förstås i
korrespondens med varandra, med tiden, tekniken och de sociala
omvälvningarna.
De första borgerliga uppfostringsbladen följde på den ärorika
revolutionen i England, 1688, de billiga pennybladen forsade ut över
marknaden, då reformbillen 1833 sprängt den feodala dammlucka
som hette stämpelskatt på periodisk press, illustrationens genombrott
hängde intimt samman med den lengelska allmänhetens nyhetshunger
under de franska revolutionsdagarna 1848 och 1871, och de första
lyckade färgreproduktionerna lyste upp den första stora
världsutställningen i London med ett extra fyrverkeri. England kan tryggt
sägas vara pressens fädernesland. Bildnyhetens historia har kunnat
skrivas med handlingen helt och hållet förlagd till engelsk
hemma-botten, jag syftar på det klassiska verket "The pictorial press",
utgivet av Mason Jackson, 1885.
Stora affärsmagnater i samtiden som har en egen press till sitt
förfogande låter den i stort sett sköta sig själv. Den skall bara som
brandkåren vara färdig att rycka ut, när klockan ljuder, för att rädda de
mäktiges ägodelar. Vidare är det bra att ha en tidning av
uteslutningsskäl: så är det ingen annan som har den. Men i övrigt befattar
sig magnaten inte med sin lydige tjänare. Schiick skriver att
köpmännen på Dalins tid var missnöjda med den officiella "Posttidningen".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
