Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 26 apr. 1939 - Händelser och spörsmål - Engelsk beslutsamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 318
Den ekonomiska sidan av den kollektiva motståndspolitiken har ännu
knappast ställts under offentlig diskussion. Syftemålet med garantier åt
Polen, Grekland och Rumänien är att förhindra att dessa länder mot
sin vilja falla under tysk dominans. Men ett land vars utrikeshandel
domineras av Tyskland kan knappast behålla ett politiskt oberoende.
Om motstånd mot tyska krav icke blott skulle medföra väpnat intåg
utan också en omedelbar förlust av två tredjedelar eller tre fjärdedelar
av landets exporthandel, skulle ett löfte om hjälp från de fjärran
1ig-^gande Englanid och Frankrike icke vara till stor hjälp. De politiska
garantierna, om de skola vara värda någonting, måste stödjas av
åtgärder för bibehållanide av de garanterade ländernas kommersiella
oberoende. Det är här icke fråga om att driva ut Tyskland från dess
na-turlilga marknader utan blott om att tillförsäkra länderna i sydöstra
Europa en viss valfrihet. Detta är å andra sidan ett vidare problem än
försvaret för den existerande enjgelska utrikeshandeln, och det kan icke
bestämmas av rent kommersiella hänsyn. Summan av hela problemet är,
att vi måste vara beredda att !ge ut penjgar för att stödja våra nya
allierades ekonomiska oberoende.
På det militära området äro många av problemen på väg mot en
lösning. I en översikt av Tysklands luftflotta i föregående veckas Economist
uppskattades förhållandet mellan Tysklands och En,glands
flygmaskinsproduktion till 3:2 till Tysklands fördel. Under de tre senaste månaderna
ha stora framsteg gjorts och den engelska produktionen av flygmaskiner
kommer inom några få veckor att överstiga Tysklands. Beträffande
sjöförsvaret öka vi vårt redan [ån;g:a försprång, möjligen med undantag för
de minsta fartygsstorlekarna. Dessa framsteg framställa den sorgliga
otillräckligheten av det engelska landförsvaret i så mycket skarpare relief.
Det är uppenbart, att de synnerlijgen vidsträckta förbindelser vi iklätt
oss, icke kunna nöjaktigt uppfyllas utan -en väsentlig ökning av våra
stridskrafter till lands. Vi kunna måhända fortfarande klara oss utan
en armé på flera miljoner; men vi behöva en armé på minst en miljon,
och rekrytering över en period, och utbildning över en längre period,
av en kvarts miljon soldater »på lediga stunder» är icke på långt när
tillräckligt.
Svaret är värnplikt. Det är sant, att många människor ha starka
skrupler mot värnplikt. Vissa av dessa skrupler äro rimliga och skola tas
hänsyn till. Det skulle exempelvis vara fel att rekvirera uteslutande
soldatmaterial. Men detta kan ordnas genom en kort parlamentsakt som
ställde all människokraft, alla tillgångar och hela den industriella
kapaciteten till statens förfogande vid behov. Argumentet att värnplikten
skulle vara odemokratisk kan bemötas genom att frågan löses på
demokratisk väg: låt den ställas under omröstning. Men varje dag som vi
använda till filosofiska debatter försvagar allvarligt både vår kraft och
vårt inflytande.
Problemet om industriell mobilisering är lika viktigt som det problem
<som rör människokraften. Det finns ett antal industrier i vilka tillgången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
